Gravid och trött? Lågt blodvärde/anemi kan skada fostrets hjärna – orsaker, målvärden, rekommenderad mat och hur du testar dig

Gravid och trött? Lågt blodvärde/anemi kan skada fostrets hjärna – orsaker, målvärden, rekommenderad mat och hur du testar dig

En ny svensk studie från Karolinska Institutet visar att gravida kvinnor med blodbrist bland annat har en 10% högre risk att få ett barn med ADHD. Blodbristen kan orsakas av flera saker men framförallt ett lägre än nödvändigt järnintag. 

Veganer och kvinnor med en annorlunda kost eller de med ett defekt i näringsupptaget har högre risk att utveckla blodbrist. 

Vi har i den här artikeln gått igenom liknande studier som den vid karolinska för att sammanställa och se vad andra kommit fram till. 

Den direkta slutsatsen är att brister av näringsämnen som till exempel järn, vitamin B12 och folat under graviditeten kan påverka utvecklingen av fostret och dess hjärna till sådan grad att det följer och påverkar individen negativt genom hela livet. 

Vi går därför vidare i artikeln med att ta upp vad du som gravid ska ha för intag och nivå av framförallt järn men också vitamin B12 och folat. Vi går också igenom hur du kan testa dessa näringsvärden från hemmet samt vad man kan äta samt hur mycket för att höja dem. 

 

Påverkar anemi barnet under graviditeten?

Ja, brist på näring, samt anemi, hos mamman under graviditeten påverkar direkt utvecklingen av fostret negativt och sätter spår i beteende och intelligens för resten av livet. Det är därför oerhört viktigt att få i sig en fullständig och hög näringsprofil som gravid. 

Vad den här artikeln om blodbrist hos gravida tar upp

Vad den nya studien om blodbrist hos gravida visar

Studien från Karolinska Institutet och ledd av Renee Gardner, publiceras i tidskriften Jama Psychiatry visar att blodbrist hos gravida före vecka 31 kan leda till att barnet har en (1):

– 3.1 % högre riska att utveckla intellektuell funktionsnedsättning

– 4.9 % högre risk att utveckla autism och 

– 9.3 % högre risk att utveckla ADHD 

 

Upplägget för studien från Karolinska om anemi hos gravida och riskerna

Studien granskade 299 768 svenska kvinnor och deras 532 232 biologiska barn som föddes mellan åren 1987-2010. Studien beskrev att 30 till 50% av gravida har järnbrist samt att 15 till 20 % av alla gravida kvinnor har blodbrist. Denna blod- och järnbrist var dock främst mot slutet av graviditeten eftersom det växande fostret och livmoderkaka kräver mer och mer järn. Längre ner i bristdatan visar vi på att andra studier funnit liknande blodbrist hos kvinnor över hela världen.

En förklaring till att barnen får en intellektuell funktionspåverkan pga mammans blodbrist kan enligt studiens ledare, Renee,  vara för att om synapsbildandet mellan neuronen ska ske normalt krävs normala värden av järn (1). 

Renee påpekar att man inte ska oroa sig i onödan, men att det gravida kvinnor med en vegetarisk eller vegansk kost bör tänka mer på att få i sig mer järn. 

Bild 1. När fostrets hjärna inte får nog med näring och syre under graviditeten kan det leda till inlärningsproblem och metal nedsättning hos barnet.

Studien var en Kohortstudie – en studie där en grupp individer med någon form av gemensam erfarenhet, såsom en anställning på en viss plats eller uppväxt i ett område, mäts på något sätt över en tidsperiod. 

Detta gör att man bör tänka ytterligare ett steg och ha i åtanke att orsaken till de intellektuella funktionsnedsättningarna kan ha orsakas av något annat såsom livsstil eller dylikt hos de gravida kvinnor som också hade lägre blodvärden. Det behöver inte helt bero på blodvärdet i sig. Dock så är blodbrist allvarligt och förmodligen den underliggande orsaken som ökade risken för dessa intellektuella funktionsnedsättningar hos barnen. 

Vad tidigare forskning säger om blodbrist och näringsbrist hos gravida

Studien från Karolinska är i linje med en tidigare studie som visat på ett samband mellan stora skillnader i IQ hos barn födda av mödrar som under graviditeten hade mild eller moderat anemi och de barn som hade mödrar med normala blodvärden (5). I studien såg man också att mödrarna med ännu högre blodvärden än normalt undergraviditeten hade barn med ett högre genomsnittligt IQ än de vars mödrar hade lägre mer normala blodvärden.

Studien visade att kvinnor med mild eller moderat anemi med låg erytrocytvolymfraktion (likställt med färre röra blodceller) var mer sannolika att föda ett barn med ett IQ mellan 70 och 84 (medel IQ för en population är 100) vid 4 års ålder och under 70 vid 7 års ålder. Det genomsnittliga IQ:t vid 4 och 7 år för den gruppen var 92.3 och 90.2 för den moderata anemin. 

För barn vars mammor haft en normal erytrocytvolymfraktion under graviditeten var IQ istället mer normalt på 100.6 vid 4 års ålder och 99.1 vid 7 års ålder. De bästa IQ-resultaten hade barn vars erytrocytvolymfraktion varit hög under graviditeten med ett genomsnittligt IQ på 104.5 vid 4 års ålder och 103.2 hos 7 åringarna. Denna högre erytrocytvolymfraktions-grupp hade också flest barn med ett IQ lika med eller över 120 (5). 

Detta visar på anemins skrämmande resultat på barnets IQ under graviditeten. Bilden nedan är lånad från samma studie och illustrerar detta väldigt väl.

 
Blodbrist hos mamman under graviditeten påverkar barnets IQ visar studie - www.alyzme.se testa din järnnivå hemma

Bild 2. Graf lånad från artikel av Drassinower et al 2016 “The effect of maternal haematocrit on offspring IQ at 4 and 7 years of age: a secondary analysis”. Grafen visar att blodbrist hos mamman påverkar barnets IQ negativt när det uppmättes vid ålder 4 och 7 år. 

Normal erytrocytvolymfraktion är mellan 33 och 38. Erytrocytvolymfraktion är ett annat sätt att mäta blodbrist på. Man ser vad den procentuella höjden av ett prov med blod blir efter att blodcellerna satt sig mot bottnen. Ett högt värde visar på mer blodceller. 

Vanligtvis korrelerar mer blodceller med att det också är fler av dem. I grafen kan man tydligt se att de mammorna med högre erytrocytvolymfraktion, och därmed högre blodvärde, fick barn med högre IQ. Det bör tyda på att syresättningen av hjärnan samt järnet för tillväxten av fostrets hjärna är begränsad och att det leder till ett lägre än möjligt IQ även vid normala blodvärden.    

Ätstörning hos gravida ökar risk för tidig födsel, mikrocefali, blödningar under graviditet liten hjärna hos barnet - Karolinska - AlyzMe.se

Infoboxbild 1. En ny studie från Karolinska institutet publiserad november 2019 visar att gravida med ätstörningar har hög risk att få för tidigt födda barn, anemi, havandeskapsförgiftning, för små barn och barn med mindre hjärnor än normalt. 

Ändrad syn inom forskning på hur blodbrist drabbar fostret

Det är viktigt att fasta innan blodprov för att inte kosten ska påverka dina värden. Detta är särskilt viktigt med socker eftersom värdet är väldigt beroende av hur mycket socker du har fått i dig genom maten. Undvik helst fet mat och alkohol dagarna innan blodprovet eftersom detta kan påverka dina levervärden. 

Glukos, triglycerider, LDL-kolesterol, C-peptid och Zink är särskilt känsliga för mat och dryck och det finns stor risk att värdet blir missvisande (1).Man trodde tidigare att fostret var skyddat från brist på järn då det skulle dra järnet villkorslöst från mamman och lager skulle mobiliseras för att stävja brister även om mamman hade brist. Bara svår järnbrist hos mamman ansågs leda till problem. 

Det har dock visat sig vara fel och man kan nu se att lättare brist kan få stora konsekvenser på utvecklingen av barnets hjärna (6). Det ska noteras det inte bara är barnets intelligens som påverkas negativt, utan bl.a. även andra mentala processer som motorik, uppmärksamhet, minne, visuell uppfattning, hörsel och reaktionsförmåga (6).  Nedan redovisar vi några fler studier och resultat kring järnets betydelse under graviditeten. 

Bild 3. Blodbrist under gravidieten och även de tidiga åren hos barnet kan leda till ett lägre IQ och inlärningssvårigheter. 

Under de första 6 till 9 månaderna av spädbarnets liv har det svårt att ta upp järn från maten och är beroende av det järnförråd som byggts upp under graviditeten (över 66% av det byggs upp under de sista 3 månaderna av graviditeten) (6). 

Bröstmjölken är också relativt fattig på järn (0.35 – 0.40 mg/L) så denna kan inte ge tillräckligt ändå (6). För ett barn som fått en bra tillgång på järn under sin tid i mammans mage räcker detta järnförråd i ca 6 månader (6). Detta förråd är väldigt viktigt för en normal utvecklingen av barnets mage och tarm. Om denna utveckling av mag- och tarmsystemet inte kan ske normal har det också visat sig att det leder till ett rubbat järnupptag med järnbrist under senare delar i livet även om tillräckliga mängder tillgodoses via kosten (6). 

Detta visar att järnbrist inte bara drabbar fostrets neurala utveckling under graviditeten (framförallt viktigt under den tidiga delen av graviditeten då det är under den delen brist av järn minskar hastigheten i hjärnans tillväxt) utan även fortsätter att drabba barnet negativt efter förlossningen och följer individen kanske resten av livet (6). 

En studie från 1998 har visat på att anemi under graviditeten, bland många faktorer är kopplat till mental funktionsnedsättning. Här visade det sig också att urinvägsinfektion också kunde var en riskfaktor till att barnet utvecklar mental funktionsnedsättning (7).

Anemi och järnbrist är på uppgång i USA och det tros vara kopplat till ökad fetma bland barn och vuxna, något som ökar inflammationen i kroppen och därmed stör återanvändandet av järn (6). Man bör anta att samma sak av begränsat upptag hos överviktiga i Sverige.

 

Man har gjort mer ingående djurstudier där man tittat på anemi och järnbrist under graviditeten och hur det påverkat avkomman. Där kan man se att uttryck av gener förändras för resten av livet och att låga järnnivåer hos mamman under graviditeten är kopplade till fetma och högt blodtryck hos barnet senare i livet (8).

Under graviditeten kan kvinnan förlora så mycket som 1200 mg järn - över 100 dagars normalt järnitag - www.alyzme.se listart

Bild 4. När man är gravid kräver fostret mycket näring för att utvecklas väl. Om det inte får det kan det leda till nedsatt förmåga. En kvinna som planerar att bli gravid och som är gravid bör öka sitt hjärnitag för att ge sig själv och barnet allt järn som behövs. 

En turkisk studie tittade på yngre barn med anemi och såg en skillnad i IQ på 12.9 poäng mellan gruppen som hade anemi och kontrollgruppen. När 5 mg järntillskott per kilo och dag gavs under 4 till 6 månader hade IQ ökat med 4.8 poäng hos anemigruppen (9). Detta visar att man till viss del kan förbättra symptomen av blodbrist hos ett barn. 

Man kan ska också ha i åtanke att en annan anledning till denna skillnad kan ha att göra med föräldrarna som barnen har ärvt sin IQ från kan ha ett annat fattigare levene med sämre kost inom familjen som följd. Det kan se ut att vara den sämre kosten som gör att barnen har ett lägre IQ fast det egentligen är ärvd från föräldrar som bara ger sina barn näringsfattigare mat. Det är sedan tidigare känt att intelligens är ett av de mest ärftligt dragen hos människor med 80% nedärvning från föräldrar till barn (10). Eftersom barnen med anemi ökade med 4.8 IQ-poäng i studien så visar det ändå att anemin var en stor bidragande faktor till det lägre IQ:t i det här fallet.

Allt fler studier stödjer dock resultatet att barnen med anemi får mentala funktionsnedsättningar och att också att järntillskott kan förbättra detta stadium (11). En studie gjord på kinesiska barn visad att bara ”Performance IQ” och inte det verbala IQ:t försämrades vid anemi (12).

En annan studie tittade på hur barnen sökte kontakt och hur mammornas beteende tillbaka varierade beroende på om deras barn hade anemi eller inte och fann att barn med anemi, fick sämre respons av sina mödrar och därmed understimulerades och resulterade i ett mer problematiskt beteende i tonåren (13).

Slutsatsen av alla dessa studier är att inte bara anemi under graviditeten utan också anemi hos barnet under tidig barndom påverkar barnets mentala förmåga kraftigt. 

Andra faktorer under graviditeten som visat sig påverka barnets mentala utveckling

En tidigare studie från 1987 påvisar risken för urinvägsinfektion hos mamman och graviditet; bland flera orsaker så är urinvägsinfektion under graviditeten en riskfaktor för mental retardation hos barnet (14). Det har också visat sig att antibiotika såsom erytromycin och/eller amoxicillin-clavulanat, givna pga urinvägsinfektion hos den gravida mamman, kan ge negativa effekter på barnets mentala förmåga 

(15). Vidare finns det en viss antydan till att när på året som barnet föds kan ha påverkan på dess IQ. Det har tex också visats att barn födda under våren har ett något sämre IQ än de födda under sommaren något som tros bero på lägre D-vitaminnivåer hos mamman (16). 

Andra alldagliga saker såsom användning av paracetamol, men inte ibuprofen, under graviditeten kunde i en stor norsk kohortstudie från 2013, gjord på syskon, ses leda till nedsatt motorik, social förmåga annan mental förmåga hos barnen när de var 3 år (17). Desto längre tid mamman tagit paracetamol under graviditeten desto mer påverkades barnen mentala förmåga negativt.

Det är väldigt viktigt att ha bra blodvärden genom hela graviditeten men framförall i starten - veganer är i riskzonen - www

Bild 5. Framförallt kvinnor som är vegetarianer och veganer är i riskzonen för att utveckla järnbrist eller anemi under graviditeten. Detta kan få negativa följder för barnets metala förmåga.  

Man har också från en sammanställning gjord av vetenskapliga studier 2016 sett en god utveckling på barn och foster där mamman ätit mer DHA-rik (dokosahexaensyra) mat under och efter graviditet och därmed vidare gett det via amning till barnet (18). 

DHA är den längsta av omega 3-fetterna och den vid sidan av EPA (eikosapentaensyra) som man får från fet fisk och vissa alger. DHA behövs under hela graviditeten men är framförallt mest viktig för den sista trimestern då barnets hjärna växer kraftigt. DHA och ARA (arkidonsyra, en Omega 6-fettsyra) är de fetter som tillsammans utgör ca 25% av hjärnans torrvikt (19). Dessa behövs av barnet framförallt från tredje trimestern till ungefär 2 års ålder för att hjärnan ska utvecklas normalt. 

Det har dock visats i djurstudier att hjärnan utvecklas avsevärt sämre om DHA och ARA saknas under graviditeten (19). I bröstmjölken finns alltid ARA oavsett om mamman får i sig nog eller ej men DHA-innehållet är direkt beroende på vad mamman själv äter. 

Många bröstmjölksformler innehåller inte heller DHA utan bara ARA eller ingen av dem (18). Det intas allt mindre DHA idag via kosten så koncentrationen DHA i mammornas kroppar och bröstmjölk kan tillgodose mindre än nödvändigt. Intag av DHA hos barn har visats sig ha en bra påverkan på bla. Intelligens, intresse och attityd i ett flertal studier(18). Därför är detta också en slags brist som kan påverka barnet negativt. Det ska sägas att många studier med tillskott av DHA inte har visat på någon effekt, att många visat på liten effekt och många visat på effekt för barns förbättrade kognitiva förmåga (18). 

Väldigt många faktorer spelar in i studierna och långtgående välgjorda studier är svåra att göra. Kroppen gör också DHA från den växtbaserade omega 3-fettsyran ALA (alfa-linolensyra). Den konverteringen är dock väldigt liten (1 till 9%) och kan minskas ännu mer om man äter mycket omega 6-fettsyror i kosten (20, 21). 

Man kan här se att de personer som har felorsakande mutationer i de enzym som är ansvariga för denna konvertering också får mindre vit substans i hjärnan och i vissa studier har deras IQ och vita hjärnsubstans kunnat öka om de fått DHA i kosten vs en kontrollgrupp (18). Man har också i flera andra studier sett att barn till mödrar som intog med DHA under graviditeten får mindre eksem och allergi samt blir längre och får ett bättre BMI (body mass index) (18).

Vitamin B12 under graviditeten förbättrar barnets kognetiva förmåga

En stor del av hjärnans och kroppens nervbanor samt kroppens nervcellerna är täckta av ett myelinlager. Det hjälper till att hålla nervbanorna täta och ju tjockare lagret är, desto bättre och mindre energikostsamt går signalerna. Förutom att omega 3-fettsyran DHA och Omega 6-fettsyran ARA är en viktiga byggstenar i detta lager så är vitamin B12 helt väsentlig för uppbyggandet av myelinet och för att DNA ska kunna tillverkas i den snabbt växande hjärnan (22). 

Brist på vitamin B12 under graviditeten har visat sig ge defekter i hjärnfunktion och utveckling med livslånga defekter som följd (22). 

Högre nivåer hos mamman av vitamin B12 har därför i ett flertal studier visats ge förbättrad kognitiv förmåga hos barnet och senare i livet för individen (22). Det har också visat sig att låg vitamin B12-nivå hos mamman är associerad med fler komplikationer under graviditeten (23). 

Järn viktigt för hjärnans utveckling under barnets två första år

Förutom att tillgodose sig innan och under graviditet med rikliga mängder järn är det också viktigt är att tänka på är att barnets första 24 månader, och också efter det, är en riskfull tid när det kommer till järnbrist. 

Studier har visat att spädbarn med hjärnbrist får mentala funktionsnedsättningar men att det också till viss del går att reparera inom denna tid om järntillskott ges (6). 

För att sammanfatta detta är det inte bara viktigt att mamman håller en järnrik kost redan innan och framförallt i början av graviditeten utan också att man ser till att de första 24 månaderna är järnrika. Detta gäller framförallt kvinnor och familjer som har en vegetarisk eller vegansk diet. Det kan vara väldigt fördelaktigt att testa sina blodvärden regelbundet för att försäkra sig här. 

Vad är blodbrist?

Blodbrist, också kallat anemi, är ett stadium som definieras som en minskning av hemoglobin (Hb, det syre- och CO2-bindande proteinet i de röda blodkropparna), erytrocytvolymfraktion (HCT – volymprocent av röda blodkroppar i blodet) eller antalet röda blodkroppar (24).  

Vad är gränsvärdarna för hemoglobin vid blodbrist och anemi?

Man mäter lite olika men i den här sammanställningen från januari 2019 på NCBI beskriver man de normala gränsvärdarna för gram hemoglobin i blodet enligt följande (24): 

– 13.5 till 18.0 gram/dl hos män

12.0 till 15.0 gram/dl hos kvinnor

– 11.0 till 16.0 gram/dl hos barn

– Olika över graviditeten men generellt högre än 10.0 gram/dl

Har man under dessa värden anses man då ha anemi. Dock kan man klara lägre värden men under 7.0 gram hemoglobin per dl blod, hos någon med som uppvisar symtom, eller under 8.0 gram/dl för någon med hjärtsjukdom så krävs ofta att en blodtransfusion ges (24).

Läkemedelsboken.se skriver att med en Hb-värde under 9.0 gram/dl för gravids så rekommenderas intravenöst järn (25). Kroppens järnlager töms ut först innan det börjar märkas på att Hb-värdet går ner. 

internetmedicin.se ger gränsen för vad WHO:s klassifikation: anemi är hemoglobin under 13 gram/dl för män och 12 gram/dl för kvinnor (26). 

Mer ingående om WHO:s riktlinjer kan man läsa att anemi anses föreligga på (27):

12 gram/dl för pre menstruala kvinnor

– 13 gram/dl för postmenstruala kvinnor

Enligt tidskriften Journal Blood bör gränsvärdet för anemi vara (27): 

– 13.7 gram/dl (vita män ålder 20 till 60 år)

– 13.2 gram/dl (vita män över 60 år)

12.2 gram/dl (kvinnor i alla åldrar)

Det nämns att det är skillnad mellan olika folkgrupper men anges inte vad. 

En studie presenterad i tidskriften PLoS One (28) satte gränsen (hemoglobin i gram per dl) för anemi enligt följande:

– Under 11.0 gram/dl för barn (0.5 – 4.9 år) med under 10 gram/dl som moderat till svår anemi

– Under 11.5 gram/dl för barn (5.0 – 11.9 år) med under 11 gram/dl  som moderat till svår anemi

– Under 12.0 gram/dl för barn (12.0 – 14.9 år) med under 11 gram/dl som moderat till svår anemi

– Under 12.0 gram/dl för icke gravida kvinnor (över 15 år gamla) med under 11 gram/dl som moderat till svår anemi 

Under 11.0 gram/dl för gravida kvinnor med under 10 gram/dl som moderat till svår anemi

– Under 13 gram/dl för män (över 15 år gamla) med under 11 gram/dl som moderat till svår anemi

Från alla dessa riktlinjer kan man dra slutsatsen att gravida kvinnor bör se till att hålla sitt Hb-värde över 12 gram/dl eller 120 gram/L för att undvika blodbrist. Bäst är sikta på 15 gram/dl eller 150 gram/L som en buffert. 

Bild 6. Blodbrist beror frömst på brist på antingen järn, vitamin B12 eller folat. Att öka sitt intag av dessa kan ge ökad styrka och uthållighet i dagen. 

Vilka är symtomen på blodbrist (anemi)?

Blodbrist pga låga hemoglobinvärden kan i vissa fall förekomma symtomfritt även vid extremt låga värden men generellt kan man säga att med ett sjunkande Hb-värde framträder några av de vanligare symtomen för blodbrist – gäller både järn och B12-brist (26, 29):  

– Man känner sig mycket trött och muskelsvag

– Har yrsel, speciellt då man reser sig upp

– Man får blodtrycksfall

– Man har hjärtklappning

– Får huvudvärk 

– Svimmar av

– Blir andfådd vid minsta ansträngning

– Har tungsveda

– Får nervskador

– Har restless legs

– Blir magrare

– Du får munsår

– Du har muskelsvaghet

– Din syn är rubbad

– Du har problem med minnet och förståelse

– Du får psykiska problem såsom depression och förvirring 

– Nedbrytning av ryggmärgen (svår B12-brist) (30)

– Mani, svår psykos, självmordstankar (B12-brist) (30)

Bild 7. Känner du dig orkeslös och flåsar i trappen kan du ha blodbrist.

Hur vanligt är blodbrist (anemi) och hur många lider av det?

Werlabs rekommenderar att du ska sitta i lugn och ro minst en kvart innan provtagningen (1).Enligt en studie i PLoS One från 2016 gjord på befolkningen i USA under mellan åren 2003 och 2012 uppfyllde 5.6% av befolkningen kriteriet för anemi och 1.5% kriteriet för moderat till svår anemi (28). Hos kvinnor var den genomsnittliga incidensen av anemi 7.6% varav 2.5% hade moderat till svår anemi. De beskriver även att de som har högst risk är gravida kvinnor, men beskriver att även äldre, kvinnor i pre-reproduktiv ålder och icke-Hispanska svarta samt Hispanska personer var i riskzonen.

I Sverige är nivåerna för anemi i linje med de övriga rika länderna med en prevalens där 7-8 % av kvinnorna uppvisar blodbrist pga låga järnvärden samt 1-3% hos männen. Järnbristen utan uppvisad anemi är dock upp till hela 25% hos kvinnorna i fertil ålder (25)

Globalt så uppskattas 800 000 människor dö årligen av blodbrist/anemi orsakad av järnbrist (31). Man uppskattar att så många som 1.6 miljarder (från data samlad mellan 1993 och 2005) av världens människor lider av anemi (32). En annan studie uppskattar att en fjärdedel av väldens befolkning lider av anemi och där detta står för 8.8% av världens sjukdomsbörda (33).

Bild 8. Om du är mer trött på jobbet än vanligt och inte hänger med kan det vara på grund av blodbrist.

Blodbrist kan orsakas av några olika saker men förutom problem med upptag, blödning från menstruation eller skador, blodgivning och genetiska orsaker är anledningen oftast brist på:

          Främst järn, men även

          Brist på vitamin B12 eller

          Brist på folat (vitamin B9)

Bild 9. Om allt känns tungt och ansträngande kan det vara något man har brist på och värt att kolla upp. Nedan listas några självtester du kan ta hemma eller via drop in eller bokad tid för blodprov på ett hälsocenter.

Bristen är främst orsakat av ett begränsat intag av dessa näringsämnen via i kosten. Brist är vanligt hos grupper som äter dåligt, som är veganer eller som har magproblem, såsom celiaki (glutenintolerans), där upptagsförmågan minskar.  

Några av de vanligast orsakerna till anemi orsakat av för lite järn är (34):

– Menstruation – de flesta kvinnor blöder normalt mellan 20 och 40 ml blod under en menstruationscykel. Upp till 80 ml anses normalt och däröver benämns den som riklig (35). 

– Någon form av blödning pga. skada eller dylikt – återkommande näsblod kan vara en riskfaktor här. 

– Hookworm (parasitisk rundmask som lever i tarmarna och lever på blod) som leder till en liten förlust om 2 ml blod per dag. För lite för att detekteras och en stor anledning till järn- och blodbrist i tredje världen. 

– Bloddonation – en vanlig donationsmängd är 4.5 dl blod (36). Det motsvarar 450 ml blod och circa en tiondel av allt kroppens blod. Omräknat till en förlust av järn blir det cirka 180 mg järn!

– Malaria – leder till ökad hemolys och förlust av järn i urinen samt nedtryckande av erytropoietin (EPO) och därmed minskad bildning av röda blodceller. Ryska skidåkare med malaria måste därför ta extra mycket EPO. 

– Utmattande kronisk fysisk aktivitet där järn förloras i svetten.

– Graviditet – cirka 1200 mg extra järn kommer behövas från befruktning till födsel (34).

Malaria är en av många anledningar som ger blodbrist och järnbrist - www.alyzme.se listar blodprov och självtester du tar he

Bild 10. Det finns många anledningar till blodbrist. Malaria är en.

Ytterligare en negativ och eskalerande faktor ar att järnbristen leder till att mindre hemoglobin och att färre röda blodceller bildas. På grund a det tenderar de att ta död på sig fortare och därmed försvårar symtomen (37). De blir också mindre och stelare vilket gör att de inte lika lätt passerar genom mjälten och därmed tas bort ur blodet fortare (37). Stelheten hos de röd blodcellerna leder också till en ökning i oxidativ stress. Det gör att fetter oxideras och man ser en minskning i antioxidativa försvarsenzym. Det i sin tur gör att man blir mer känslig för andra yttre oxidativa faktorer (37). 

Det genomsnittliga järnupptaget från maten är cirka 18% (38). Enligt en annan källa är upptaget 11% hos kvinnor i fertil ålder men man har också uppmätt att absorptionen av järn går upp under hos mamman graviditeten från vecka 12s 7% till 36% under vecka 24 och slutligen 66% under vecka 36 (8). Man förmodar att det är för att den ökade järnbristen hos mamman ökar absorptionen av järn.

Den dagliga västerländska dieten innehåller cirka 7 mg järn per 1000 kcal men bara totalt 1 till 2 mg av det absorberas dagligen (39). Det genomsnittliga järnupptaget i västvärlden ligger på 2.1 mg per dag (40). 

Behovet av järn per dag för att hålla en tillräcklig mängd i kroppen är ungefär 1.5 mg/dag för män och 3.5 mg/dag för kvinnor (38). Det är sedan ett ännu högre järnbehov för gravida kvinnor och speciellt i slutet av graviditeten då 4 till 5 mg/dag behövs (41). 

En annan artikel säger att järnupptaget bör vara 4 mg/dag under första trimestern, 5 mg/dag under andra trimestern och 6 mg/dag under tredje trimestern och att det ändå inte kan var nog så mamman bör gå in i graviditeten med järnförråd över 300 mg för att stävja brist under graviditeten (8). I Danmark har man tex sett att 42% av kvinnorna i fertil ålder hade små järnreserver (8).

Man kan från detta dra slutsatsen att man bör öka sitt järnintag kraftigt via kosten om man ska kunna stävja anemi under graviditeten. För att vara säker på hur man ligger bör man testa sin järnnivå regelbundet. 

Att ge blod kan leda till blodbrist - 450 ml tas och därmed nästan 200 mg järn - kan ta månader att ersätta via en vegansk k

Bild 11. När du ger blod förlorar du upp till 200 mg järn. Det blir cirka 5 till 10% av allt järn du har i kroppen och det kan ta en bra tid innan du kan fylla på den förlusten via kosten. Ska du bli gravid är det därför viktigt att tänka sig för här. 

Hård träning kan ge järnbrist och du behöver äta mer, speciellt kvinnor - www.alzyme.se listning av självtester och blodprov

Bild 12. Tränar du hårt krävs mer järn och det kan leda till att du får blodbrist och känner dig mer utmattad än normalt. Järn kan vid mycket hård träning förloras i svetten.

När det kommer till B12 och folat så är de båda viktiga att producera de röda blodkropparna (erytrocyterna – som bär hemoglobinet i sig). Anemi orsakad av brist på vitamin B12 (koboltamin) är 1 till 2% i den nomala befolkningen (45). 

När B12 och folat inte finns i tillräcklig koncentration producerar kroppen onormalt stora röda blodceller som inte fungerar normalt.  B12 är en cofaktor (hjälpare) för enzym inblandade i DNA-syntesen (bildandet och kopierandet av DNA:et till nytt DNA för nya celler) fettsyror och myelin (det vita fettet som sitter runt nervcellerna – de mer myelin de snabbare fungerar de) (45). 

När det är brist på B12 leder det till en megaloblastisk (stora celler) cellbildning i benmärgen och därmed dåligt fungerande röda blodceller mm. (25). Det leder också till neurologiska symptom (45). Andra nackdelar med att ha brist på vitamin B12 under graviditeten är ökad risk för ryggmärgsbråck, nedsatt utveckling av barnets hjärna, för tidigt födsel och låg födelsevikt (30).

Orsaker till denna anemi (kallas Perniciösa när det gäller B12-brist) orsakad av brist på B12 och eller folat kan vara flera (46, 47):

– Autoimmun sjukdom (ger brist på B12) – kroppens egna försvar attackerar magen och den kringliggande inflammationen leder till bristande upptag av vitamin B12 och folat. Detta är genetiskt och vanligare hos kvinnor. Diabetes typ 1 samt andra autoimmuna sjukdommar är kopplat till detta. Totalt 2% över 70 år lider av detta. 

– Celiaki (ger brist på B12 och folat) – glutenintolerans. B12 tas upp i tunntarmen och om magen är i obalans och inflammerad för att den uppfattar gluten som en patogen och angriper den, kommer också upptaget att minska. Celiaki finns hos cirka 1% av befolkningen men 30% av befolkningen bär på riskgenerna. 

– Diarrésjukdom (ger brist på B12 och folat) – minskar upptaget då maten passerar på kortare tid än vad som behövs för att alla näringsämnen ska tas upp ordentligt. 

– Hög kontinuerlig alkoholkonsumtion (B12, folat, B6, B1) – B12 och folat tas inte upp i samma utsträckning vid alkoholkonsumtion. Dricker man mer än normalt så är det därför viktigt med bra matvanor. Som gravid bör man dock inte dricka alkohol för att inte skada fostret.  Också vitamin B6 tas upp mindre vid alkoholförtäring och hos alkoholister är vitamin B1 (tiamin) den vanligaste bristen. 

– Operationer av magsäck och tarm (ger brist på B12 och folat)  – bland annat vid Ventrikel-/tunntarmsresektion och Gastric by-pass kan absorptionen av B12 reduceras

– Tunntarmsmalabsorption (ger brist på B12)  

– Bakteriell överväxt i tunntarm (ger brist på B12)  

– Binnikemask (ger brist på B12)  

– Lustgasförgiftning/missbruk (ger brist på B12)  

– Medicinering (ger brist på B12)  – biguanider (metformin – som annars har väldigt bra effekter) eller syrahämmare ger sämre upptag av B12. 

– Vegetarisk/vegansk och ensidig kost (ger brist på B12 och folat) – B12 produceras av bakterier och binder efter upptag på cellernas utsida. Man behöver alltså äta bakterierna eller köttet från det djur som tagit upp det. Därför får veganer inte i sig något och vegetarianer mindre, om maten inte är berikad. 

– Graviditet (ger brist på folat) – Folat förbrukas i högre mängd än vanligt. 

– Amyloidos (ger brist på folat)

– Tunntarmsssjukdom (ger brist på folat)

– Folatantagonister (ger brist på folat) – Långtidsbehandling med trimetoprim.    

Att operera mag eller tarm, såsom vid gastric bypass, kan ge minskat upptag av vitamin B12 och därmed leda till blodbrist -

Bild 13. Operation av mage och tarm som vid tex gastric bypass kan ge ett minskat eller utslaget upptag av vissa mycket viktiga näringsämnen såsom vitamin B12 och folat. 

Järnbrist anses vara den vanligaste bristsjukdomen i välden (39). Järnbrist anges ofta som blodbrist varför det är svårt att finna mer exakta data för just järnbrist. 

Olika källor till hur vanligt järnbrist är:

– Av väldens befolkning anses 25% lida av anemi och 50% av detta är pga järnbrist (48). 

– I USA anses 1% av befolkningen under 50 år lida av järnbrist med 10% hos kvinnor i fertil och menstrual ålder och 9% hos barn i åldern 12 till 36 månader (48). 

– I västvälden är det alltså vanligt med järnbrist hos främst kvinnor. Dock är den mycket högre i utvecklingsländer. En studie där man undersökte 200 tonårstjejer i Indien hade 50% av flickorna anemi till följd av järnbrist. (49). De beskriver också andra rapporter där nästan 70% av flickor i åldrarna 16-19 år hade anemi. 

– WHO (World Health Organisation) hävdar att nästan 2 miljarder människor i världen lider av anemi och där hälften av detta är pga järnbrist (49) och att 50% av alla gravida har det (6).

– Hos gravida så har andra studier visat att circa 30% av gravida har järnbrist i industriländer och 50% i utvecklingsländer (50). 

– 15.9% av ca 30,000 undersökta amerikaner i USA hade anemi (51). Nästan ingen av dessa hade folatbrist så anemi pga det kan uteslutats. 

– Av kvinnor i barnafödande ålder är anemi förekommande i 40% hos kvinnor i utvecklingsländer och 20% i industriländer. Anemi pga järnbrist är sedan förekommande i 59% av alla kvinnor i utvecklingsländer och 24% i industriländer (6

– Järnbrist hos spädbarn (0 till 12 månader) är i utvecklingsländer 40% och 16.2% i industriländer (6).

– Järnbrist hos småbarn (1 till 5 år) är i utvecklingsländer 67% och 25% i industriländer (6).

– I en sammanfattning av data för kvinnor i västvärlden mellan åldrarna 19 till 50 år var de som hade ett intag under det dagliga behovet av järn 6 till 15.4% för kvinnorna i Nya Zealand, 15 till 17% för kvinnorna i USA, 16.8 till 18.3% för kvinnorna i Kanada, och 20% i Storbritanien (40).

Autoimmun sjukdom kan leda till nedsatt upptag av vitamin B12 och därmed blodbrist - www.alyzme.se listar självtest

Bild 14. Har man problem med magen i form av gaser och ont kan man ha en autoimmun sjukdom. Det kan i isn tur leda till ett försämrat upptag av viktiga näringsämnen såsom järn, vitamin B12 och folat. 

Anemi orsakad av brist på vitamin B12 är vanligare hos folk i norra Europa än södra Europa samt människor med ett afrikanskt ursprung (45). Brist på vitamin B12 är också vanligare hos äldre (45). 

Olika källor till hur vanligt B12-brist är:

10 till 15 % av de äldre bland svenskarna har folat eller B12-brist enligt Bristguiden (52).

– Beroende på hur man sätter definitionen så har mellan 2.5 och 26% av befolkningen. De är vanligast med brist hos äldre, samt kvinnor i fertil ålder, barn och nyfödda hos de som har ett begränsat intag av animaliska råvaror (53).

– 6 till 20 % hos personer lika med eller äldre än 60 år i USA och UK har brist på vitamin B12 (54).

– En review i nature gick igenom datan för vegetarianer med vitamin B12-brist och fann följande brist hos dessa grupper (55, 56)

     o Upp till 45% hos Bäbisar

     o 0 till 33% hos barn och ungdommar

     o 17 till 39% hos gravida 

     o 0 till 86.5% hos vuxna och äldre

Genomgången visade också att av vegetarianer var det veganer som hade störst brist av vitamin B12 (55, 56).

– 7.7% hade vitamin B12 brist i en studie på mexikanska barn i åldrarna 1 till 6 år (57)

– 16.5% av äldre latinos i USA hade hyperhomocysteinemia, en aminosyra vars värden höjs i blodet när det är brist på vitamin B12 och folat (598). 

– 4.8 till 9.8 % av olika patienter i en studie hade brist på vitamin B12. Det visade sig att brist på vitamin B12 inte alltid gav anemi och stora röda blodceller (det normala vid brist) och man därför kan missa dessa bristpatienter om järnnivåerna är normala (59). 

– För normalt friska människor i Israel som genomgick en normal hälsokontroll år 2001 tom 2014 och mellan åldrarna 18 till 65 där brist på vitamin B12 delades upp efter kön var bristen (60):

     o 18.9% hos kvinnor

     o 25.5% hos män – där 2.26% hade svår vitamin B12-brist

– En uppskattning om 20% hos medelbefolkningen och 30-40 % hos den äldre i den utvecklade världen (61). 

 

Eftersom man kan se att det är vanligare med brist av vitamin B12 hos äldre bör man vara extra noga med att få i sig mer vitamin B12 om man tillhör denna kategorin. Detta speciellt då många äldre också har diabetes typ 2 och tar ett läkemedel (som annars är mycket bra att ta), kallat Metformin, som ytterligare minskar upptaget av B12 – 5.8 till 52% av användarna har visat sig ha brist (62).   

Folatbrist kan ofta blandas ihop med brist på vitamin B12 (45). Det verkar också som att den, likt många andra brister, drabbar äldre och gravida. 

Olikas data på hur vanligt folatbrist är i befolkningen eller olika grupper:

– 10 till 15 % av de äldre bland svenskarna har folat eller B12-brist enligt Bristguiden (52). Bristguiden skriver vidare att 20% av svenskarna har defekter i vissa enzym och att man därför måste få i sig mer folat än normalt (52).

– 3.2% av mexikanska barn i åldrarna 1 till 6 år hade folatbrist enligt en studie (57)

– 50% av de gravida kvinnorna i en studie som inte tog folat eller vitamin B12 tillskott hade brist på folat (64)

– Mindre än 0.1% av över 30,000 undersökta av den amerikanska befolkningen hade folatbrist, något som sades vara en följd av den berikning av spannmålslivsmedel med folsyra som startade där 1998 (51). 

– Bland ungdomar i åldern 11 till 18 år i Indien var folatbristen (65):

     o 22.5% hos höginkomstgrupper

     o 40.4% hos medelinkomstgrupper

     o 52.2% hos låginkomstgrupper

– En studie från Argentina visade före och eftereffekterna av berikningen av vetemjöl med folat i andelen som hade brist. Innan berikningen hade 7% brist och efter berikningen hade 1.73% av deltagarna i kohortstudien brist (66). Obligatorisk berikning av livsmedel verkar hjälpa mycket för att stävja brist på folat i en befolkning. 

Från litteraturen verkar det vara klart och tydligt att folatbrist är mycket mindre förekommande i de länder där spannmål berikas med folsyra. 

(adsbygoogle = window.adsbygoogle || []).push({});

Det ska finnas ett samband mellan låg folatnivå samt hög folatnivå till några olika cancertyper respektive (69, 70). Dock är det en låg förhöjd risk och så länge man ligger inom riktlinjerna ska det inte vara någon ökad risk.  

Upptag av järn är generellt lågt men upptaget är högre ju mer järnbrist man har. Normalt är upptaget cirka 6 % av oralt intaget järn för en person utan järnbrist och upp till maximalt 20-25 % för en person med svårt järnbrist (33). För att undvika att få i sig för lite järn bör man därför sikta på att hålla en kost med 10 – 20 ggr av det dagliga behovet. 

Beroende på land finns det olika rekommenderade dagliga intag (data från år 2014) av järn (där man räknat på förluster i upptag) för kvinnor ålder 19-50 år (40):

– 18 mg/dag (Nya Zealand, Australien, Kanada och USA

– 14.8 mg/dag (Storbritannien)=

– 19.6 mg/dag (FAO)

29.4 mg/dag (WHO)

WHO har här satt ribban högre för järnintaget per dag då många i utvecklingsländerna har en vegetarisk kost där upptaget av järn är lägre (40). Är man vegan bör man sikta på samma mängd järn per dag. Speciellt om man är gravid. Det ska här tilläggas att det 2014 inte fanns något land i industrivärlden som kom över ens Storbritanniens rekommenderade intag av järn på 14 mg/dag (40).

– Enligt livsmedelsverket ska intaget av järn per dag vara enligt följande (71):

     o 8 mg per dag för spädbarn och barn under 6 år

     o 9 mg per dag för barn 6 till 9 år

     o 11 mg per dag för barn 10 till 13 år 

     o 11 mg per dag för pojkar 14 till 17 år

     o 15 mg per dag för flickor 14 till 17 år

     o 15 mg per dag för kvinnor i fertil ålder

     o 9 mg per dag för övriga vuxna

I västvärlden är det genomsnittliga upptaget av järn från det man får in via kosten 2.1 mg per dag (40).

Förutom att analysera sin hemoglobinnivå och se var man ligger kan man mäta den mängd järn som cirkulerar i blodet – ferritinnivån. Ferritin är cellens sätt att lagra järn (upp till 4500 järnjoner kan hållas i en ficka av en enhet) men avges hela tiden från makrofager och celler som genomgår en naturlig död så nivån korrelerar, under normala förhållanden med både ens hemoglobinnivå och de järnlager man har i cellerna (72, 73, 74). Den ferritinnivå man har i blodet ska vara:

– 30 till 300 µg per liter blod för män (75).

20 till 200 µg per liter blod för kvinnor – dock säger man att under 12 µg per liter så har man brist (75).

WHO säger att en låg serum ferritinnivå är under 15 µg per liter för vuxna och under 12 µg per liter för barn (72).

WHO säger också att en ferritinnivå över 200 µg per liter för män och över 150 µg för kvinnor, utan att man lider av en inflammation, bör ses som en risk för järnöverflöd hos en normalbefolkning (72).

– I Skandinavien används en bristnivå för ferritin i serum, utan inflammation, på under 30 µg per liter och vid inflammation på mellan 30 och 200 µg per liter där över 200 µg per liter inte anses vara brist vid en inflammation (44).

* µg = mikrogram (miljondels gram)

 

Det har dock visat sig att kvinnor kunnat ha helt tomma järnlager även om det haft en ferritinnivå över 15 µg per liter blod så man säger gränsvärdet för järnbrist borde vara under 40 µg per liter för friska och under 70 µg per liter för kvinnor med inflammation (75). 

Vid inflammation till följd av en infektion eller cancer kan ferridinnivåerna stiga kraftigt i kroppen och nå över 1000 µg per liter blod, speciellt vid akut njurfel (72, 75). Ferritin används därför som en markör vid sidan av C-reaktivt protein (CRP) och alfa-1-syra glykoprotein (AGP) som också stiger kraftigt vid ett inflammatoriskt påslag med utryck av cytokiner såsom interleukin 6 (IL-6) (72).  

Förutom att analysera sin hemoglobinnivå och se var man ligger kan man mäta den mängd järn som cirkulerar i blodet – ferritinnivån. Ferritin är cellens sätt att lagra järn (upp till 4500 järnjoner kan hållas i en ficka av en enhet) men avges hela tiden från makrofager och celler som genomgår en naturlig död så nivån korrelerar, under normala förhållanden med både ens hemoglobinnivå och de järnlager man har i cellerna (72, 73, 74). Den ferritinnivå man har i blodet ska vara:

– 30 till 300 µg per liter blod för män (75).

20 till 200 µg per liter blod för kvinnor – dock säger man att under 12 µg per liter så har man brist (75).

WHO säger att en låg serum ferritinnivå är under 15 µg per liter för vuxna och under 12 µg per liter för barn (72).

WHO säger också att en ferritinnivå över 200 µg per liter för män och över 150 µg för kvinnor, utan att man lider av en inflammation, bör ses som en risk för järnöverflöd hos en normalbefolkning (72).

– I Skandinavien används en bristnivå för ferritin i serum, utan inflammation, på under 30 µg per liter och vid inflammation på mellan 30 och 200 µg per liter där över 200 µg per liter inte anses vara brist vid en inflammation (44).

* µg = mikrogram (miljondels gram)

Det har dock visat sig att kvinnor kunnat ha helt tomma järnlager även om det haft en ferritinnivå över 15 µg per liter blod så man säger gränsvärdet för järnbrist borde vara under 40 µg per liter för friska och under 70 µg per liter för kvinnor med inflammation (75). 

Vid inflammation till följd av en infektion eller cancer kan ferridinnivåerna stiga kraftigt i kroppen och nå över 1000 µg per liter blod, speciellt vid akut njurfel (72, 75). Ferritin används därför som en markör vid sidan av C-reaktivt protein (CRP) och alfa-1-syra glykoprotein (AGP) som också stiger kraftigt vid ett inflammatoriskt påslag med utryck av cytokiner såsom interleukin 6 (IL-6) (72).  

 

Olika källor till vad ditt vitamin B12-värde i serum bör vara:

– Normalt värde för vitamin B12 i serum:

     o Över 300 pg/ml (ng/L) blod (45)

– Man är i riskgrupp för lågt vitamin B12 i serum vid värden på: 

     o 200 till 300 pg/ml (ng/L) blod (45)

– Anses ha brist på vitamin B12 i serum:

     o Under 200 pg/ml (ng/L) blod (45)

     o Under 110, 127, 148, 150, 156, 220, eller 250 pmol/L (76) – konverterat till ng/L (delat med 0.738 för att göra pmol/L till ng/L – (77) blir det: 149, 172, 201, 211, 298 eller 339 ng/L)

*ng = nanogram (miljarddels gram)

*pg = picogram (1000:dels miljard av ett gram)

Detta är dock väldigt låga värden och studier rekommenderar att ha ett värde över minst 300 pmol/liter (407 ng/L eller pg/ml) för att inte ha brist som ökar risken till demens (78). B12 är inte farligt att överkonsumera så här bör man därför inte snåla på intaget. Det är känt att brist på folat och vitamin B12 kraftigt ökar risken för att utveckla inte bara demens utan också deprision och Alzheimers (79).

 
Diabetes kan vara en anledning till blodbrist om du tar metformin - AlyzMe.se listar alla blodprov och självtester du kan ta

Bild 15. Förutom att övervikten många har när de har diabetes typ 2 kan orsaka blodbrist kan också diabetesmedicinen Metformin minska upptaget av vitamin B12 och leda till blodbrist/anemi den vägen. 

Notera här att värdena från livsmedelsverket är väldigt låga. Det är konstigt att den myndighet som är ansvarig för att säkerställa nivåerna för vad vi ska få i oss, anger intagsnivåer som vetenskapligt visat sig vara för låga, leda till brist och som kan öka risken att utveckla demens. Detta speciellt då vissa människor siktar på dessa värden och får i sig det rekommenderade dagliga intaget en dag men inget nästa, och på så sätt får i sig en lägre genomsnittlig mängd.

Livsmedelsverket ger följande rekommendationer (80):

     o 0.5 µg per dag för spädbarn 6 till 11 månader

     o 0.5 µg per dag för spädbarn 12 till 23 månader

     o 0.8 µg per dag för barn 2 till 5 år

     o 1.3 µg per dag för bar 6 till 9 år

     o 2.0 µg per dag för barn 10 till 13 år

     o 2.0 µg per dag för vuxna

     o 2.0 µg per dag för gravida

     o 2.6 µg per dag för för ammande

– 2.0 µg för vuxna och 2.6 µg för ammande kvinnor enligt Bristguiden (52). Deras källa är förmodligen ursprungligen från livsmedelsverket. 

* µg = mikrogram (miljondels gram)

Mer vetenskapligt grundade nivåer för dagligt intag av vitamin B12

Som nämndes ovan bör vi få i oss mer vitamin B12 än vad livsmedelsverket rekommenderar. Därför har vi gjort en egen lista här på vad vetenskapen säger. 

4 till 7 µg i ett flertal studier men behöver vara högre för människor som har svårt att tugga eller har en försämrad upptagningsförmåga (81)

Upp till 25 µg krävdes för att alla skulle kunna ta upp nog med vitamin B12 i en studie (82)

Upptaget av vitamin B12 kan variera och därför, om man inte vet sitt upptag, bör man sikta på 7 µg per dag (81). Studier har också visat att vid varje dubbling av B12-intaget så ökar serumnivåerna med 11% tom att man äter 100 µg per dag (81). Eftersom upptaget är begränsat och beroende på proteinet intrinsic factor, bör man sprida ut B12-intaget över hela dagen. 

Eftersom det kan uppstå brist vid ett dagligt intag av Vitamin B12 om 2.4 µg per dag har Europeiska Matsäkerhetsmyndigheten (EFSA) satta 4.5 µg/dag för vuxna som ett rekommenderat dagligt intag (76). Man bör dock tänka på att 50% av B12 kan förloras vid tillagningen av maten (76). Man bör också ta i beaktande att den B12 som kan fås från vegetarisk kost inte nödvändigtvis behöver innehålla den aktiva formen av vitamin B12 (76).  

Bild 16. Konsekvenserna av ett lågt intag av vitamin B12 kan vara svåra. Nervskador och demens är de värsta av dem vid sidan av blodbrist. Se till att hålla koll på din vitamin B12 och ät tillskott om du är vegetarian eller vegan. 

En studie på patienter med Crohns sjukdom (som är en inflammatorisk magsjukdom orsakad av miljö och genetik) visade att 94.7% kunde få upp sina B12-nivåer med normal oralt intag (83)

Det har i en studie visat att ge tillskott av vitamin B12 till dementa ökade och förbättrade deras kognitiva förmåga (85). Detta är en väldigt sjuk grupp men liknande förbättring kanske kan förbättras hos båda vuxna och äldre om man ökar sitt intag. 

Folat (vitamin B9) är precis som vitamin B12 viktigt för DNA- och RNA-syntesen i cellen. Speciellt viktigt är det i en växande individ där många nya celler bildas, såsom vid en graviditet. 

Olika källor till vad folatnivån i kroppen bör vara:

– En under 2 ng/dl blod anses man ha brist och folatnivå över 4 ng/dl blod anses normalt (68)

 

Olika källor till vad folatintaget per dag bör vara:

– Livsmedelsverket ger följande rekommendationer för folatintag per dag (86):

     o 50 µg per dag för spädbarn 6 till 11 månader

     o 60 µg per dag för spädbarn under2 år

     o 80 µg per dag för barn 2 till 5 år

     o 130 µg per dag för barn 6 till 9 år

     o 200 µg per dag för barn 10 till 13 år 

     o 300 µg per dag för ungdomar över 14 år och vuxna

     o 400 µg per dag för kvinnor i barnafödande ålder

     o 500 µg per dag för gravida och ammande

– Enligt Bristguiden bör nivåerna för folatintag vara en följande (52):

     o 300 µg per dag för män och kvinnor över barnafödande ålder

     o 400 µg per dag för kvinnor i fertil ålder

    o 500 µg per dag för gravida och ammande.

Redan 4 månader innan planerad befruktning bör kvinnan öka sitt folatintag. Livsmedelsverket skriver vidare att bara 1 av 10 svenskar når upp till dessa värdern och att svenskarnas folatintag ligger minst 100 µg under det rekommenderat intaget (52).   

* µg = mikrogram (miljondels gram)

Det finns ingen gräns för hur mycket folat man kan inta dagligen men däremot så har den europeiska livsmedelsmyndigheten, EFSA, satt en övre gräns på intag av folsyra (de flesta tillskott säljs som folsyra) till max 1000 µg per dag (86). Folsyra kan maskera symptomen som uppkommer vid brist på vitamin B12. 

Nedan går vi igenom olika livsmedel som är rika på järn. Vi har valt att dela upp dem i vanlig mat där allt ingår och mat som riktar sig till veganer då vegetarisk mat också landar lite inom den vanliga maten och det är veganer som drabbas hårdast av järnbrist. Vi har också satt en kategori för tillskottsbehandling av järn

I köttprodukter utgör dock hemjärnet bara 5 till 10% av det totala järninnehållet. Det har dock ett högre upptag om 20 till 30% mot icke-hemjärnet som har en varians på upptag mellan 1 till 10% beroende på andra komponenter i maten (40). 

Vanlig mat med mycket järn och hur mycket man ska äta per dag

Nedan listas lite olika livsmedel samt hur mycket man måste äta av dessa för att äta det minst 10 mg per dag, det rekommenderade dagliga intaget av WHO (29.4 mg/dag avrundat till 30 mg/dag) och den mängd du måste äta om upptaget är 10% och du vill få i dig 5 mg järn varje dag (50 mg/dag). Vi har valt det intaget då vi främst riktar den här artikeln till dig som är kvinna, tänker eller bär på ett barn och som har en mer vegetarisk kost. 

Dock kan andra gynnas lika mycket genom att följa och äta samma mängd som rekommenderas. Tänk också på att värdena för järninnehåll kan variera för samma livsmedel då det beror på hur de är odlade, hanterade eller åldern. 

Det är också olika upptag beroende på hur mycket det är av de järnupptagsfrämjande eller järnupptagsinhiberande ämnena som finns med i livsmedlet eller det som äts till det (fibrer, kalcium etc.). Källan för nedan järninnehåll är hämtad från livsmedelsverkets databas (86) förutom datan för algen Chlorella (87) och den blågröna algen Spirulina. 

Tabell 1. Lista på livsmedel (animaliska) med mycket järn och hur mycket du måste äta för att få i dig det rekommenderade intaget. 

Livsmedel

Järninnehåll (mg/100g)

Vikt (g) för att ge 10 mg järn

Vikt (g) för att ge 30 mg järn (WHOs rek.)

Vikt (g) för att ge 50 mg järn (för gravid med 10% upptag)

Nötkött (stekt ryggbiff)

2.57*

389

1167

1945

Fläsk (tillagad filé)

0.97*

1031

3093

5155

Kycklingbröst (färsk tillagad)

0.43*

2326

6977

11628

Ägg (kokt)

1.97*

508

1523

2538

Ost (23% fett)

0.19*

5263

15789

26318

Lax (stekt)

0.33*

3030

9091

15152

Sill (inlagd)

0.57*

1754

5263

8772

Räkor (kokta)

3.1*

323

968

1613

Leverpastej (10% fett)

5.5*

182

545

909

Blodpudding (13% fett och stekt)

19.5*

51

154

256

*Källa (87) 

Vegansk mat med mycket järn och hur mycket man ska äta per dag

Precis som för vanlig mat med mycket järn måste man äta väldigt mycket för att få i sig nog med järn. Spenat, Chlorella och Spirulina är de bästa här. 

Att tänka på här är att äta 10x mer då nedbrytningen av Chlorella är mycket sämre och mycket mindre järn kan tas upp än vad som finns i den Chlorella man äter (87). Chlorella har dock visat sig kunna ges för att höja järnnivåerna (89).

Tabell 2. Lista på livsmedel (vegetariska) med mycket järn och hur mycket du måste äta för att få i dig det rekommenderade intaget. 

Livsmedel

Järninnehåll (mg/100g)

Vikt (g) för att ge 10 mg järn

Vikt (g) för att ge 30 mg järn (rek)

Vikt (g) för att ge 50 mg järn

Potatis (kokt med salt)

0.38*

2632

7895

13158

Morot (rå)

0.19*

5263

15789

26318

Pasta (berikat, kokt med salt)

0.49*

2041

6122

10204

Ris (långkornigt och kokt)

0.0*

NA

NA

NA

Havregryn (fiber, ångprep.)

3.43*

292

875

1458

Havregrynsgröt (fullkorn)

0.61*

1639

4918

8197

Spenat (färsk)

2.08*

481

1442

2404

Spenat (frusen)

0.83*

1205

3614

6024

Broccoli (kokt)

0.54*

1852

5556

9259

Sojafärs (frusen, 17.65% protein)

3.56*

281

843

1405

Quorn svampprotein färs (13.7% protein)

0.5*

2000

6000

10000

Mandelmjöl

3.61*

277

831

1385

Gröna ärter (kokta)

1.26*

794

2381

3968

Röda linser (torkade och kokta med salt)

2.72*

368

1103

1838

Chlorella (vul. torrt pulver/tablett)

259.1***

3.9

11.6

19.3

Spirulina (platensis)

83.3 ***, 180.0****, 273.2 – 787.0*****

1.3 – 3.7, 5.5, 12

3.9 – 11.1, 16.5, 36

6.5 – 18.5, 27.5, 60

*Källa (87)
***Källa (90)
****Källa (91)
*****Källa (92) 

Spirulina har visat sig kunna höja järnnivåerna i många studier och har också används med framgång vid behandling av anemi hos barn (92).

Pga den lägre biotillgängligheten av järn från vegetabiler så har det amerikanska Institute of Medicine satt en riktlinje på att järnitaget ska vara 1.8 ggr större för för vegetarisk kost (76) 

Viss vegansk mat hämmar också upptaget av järn. Sådan mat är bland annat soyaprodukter, fytinsyra/fytat och polyfenoler (40). Fytinsyra är ett sätt för växten att spara fosfat och finns bla. i nötter, spannmål och grönsaker. Polyfenoler är de som ger många grönsaker och bär sin färg. Dessa hämmar ofta den positiva effekten askorbinsyra (C-vitamin) har på upptaget av järn man kunna se (40).

Vi börjar med en ovanlig matvara som bör räknas som vegansk: gjutjärnspannor. Det har föreslagits som ett sätt och visat sig vara ett sätt att stävja järnbrist i utvecklingsländer (93). Det är svår att precisera och beror på matlagningsmetod, storlek på panna, temperatur samt tid man bereder maten i pannan men i flera studier har både järninnehållet i maten och serumnivåerna förbättrats hos de som ätit mat vs att den tillagats i icke-järnpannor (94, 95, 96). 

Man kunde se att saker som påverkade järninnehållet i maten när de tillagades i järnkärl var surhet (“rostar” pannan och frisätter järn) på maten, vatteninnehåll och tid den tillagades (96). Det är väldigt svårt att ge en generaliserad bild av hur mycket järn man kan få i sig men i en studie med tillagning av mat i järnpannor gav ett ökat hemoglobinvärde hos barn i Indien med 7.9% efter tre månaders användning (94). 

Det var också 16.2% mer järn i maten än om tillagat i teflon. Andra studier har visat på att järninnehållet i maten kan öka fem gånger om man tillagar med järnpannor (97). Så för att förbättra mängden  järn i maten är det bevisat att den ökar om man tillagar i gjutjärnspannor och om man gör långkok. 

Det finns idag två huvudtyper av kosttillskott. En är den gamla vanliga av ett järnsalt såsom järnsulfat, eller järnfuramat. Dessa ska vara lite jobbigare för magen att behärska men det man kan göra här är att fördela upp det i maten. En annan nyare tillskott är den sort som har järnet bundet som ett hemjärn till ett socker eller en petid. Denna sägs ha ett högre upptag, fast data där inte kan visa på det, eller att det ska vara bättre för magen (98). Båda sorter kan dock förbättra järnvärderna i kroppen avsevärt.

Det man ska tänka på för att få i sig nog mycket järn är att mängden järn per vikt är hälften eller mycket mindre än tablettens vikt i dessa tillskott. Äter du dem med C-vitamin eller fruktjuice med C-vitamin och lite fiber förbättrar du upptaget ännu mer.  

Rekommenderat intag järn vid behandling av anemi om man inte har en inflammation är 100 till 200 mg järn per dag i två doser (44). Man kan ta mindre doser under längre tid också för att minska de buksmärtor och andra magproblem man kan få om man äter järntillskott. 

Har man järnbrist utan anemi är behovet av järn alltså ca 1000 mg och med anemi mellan 2000 till 4000 mg (44). Har man besvär med att äta samt behöver få upp sin järnnivå snabbt kan man också få järninjektioner direkt i blodet (39). Kontakta din vårdcentral om du vill göra det. 

Studier har visat att det snabbt går att få upp den gravida kvinnans järnnivå via intravenöst järn i form av ferric (Fe3+) Karboxymaltos. Här kan upp till 20 mg/kg kroppsvikt ges utan några negativa konsekvenser förutom incidenter av klåda hos 11 % av kvinnorna (50). Detta borde kunna ge en rejäl uppbyggnad av järnreserverna när man brukar säga att de normalt utgör ca 10 mg per kg kroppsvikt (44).

Som gravid ska du ha fulla järnlager vid graviditetens start (minst 300 mg och helst 1 gram eller 10 mg/kg vikt, enligt ovan beskrivning) och få minst i dig WHOs rekommenderad dagliga intag på 29.4 gram per dag. Ditt upptag bör var minst 5 mg per dag (redan månader innan) för att täcka de 1200 mg som barnet suger ur mamman under graviditeten (280 dagar x 5 mg = 1400 mg) plus ditt eget behov. (8, 34). Om du räknar med ett upptag på 10% för det järn du äter bör du därför sikt på att äta 5 / 0.1 = 50 mg järn i kosten varje dag. 

Danmark har som ovan beskrivet att 42% av kvinnorna går in i graviditeten med för små järnreserver (8). Är du vegan eller vegetarian är det mycket väl lika för dig och om det inte åtgärdas kan det påverka barnet negativt. 

Att vara gravid kan vara en väldigt trevlig upplevelse om man äter rätt mängd näring i kosten oc inte får brist - www.alyzme

Bild 17. Rikligt med näring så som järn, vitamin B12 och folat är väldigt viktigt för fostrets metala utveckling under graviditeten. 

Eftersom vitamin B12 bildas av enbart bakterier och sedan bara ansamlas i de djur som äter dem så är växtbaserad mat ofta helt tom på vitamin B12. Det finns undantag och de visas nedan. Men pga av detta är det främst animalisk vävnad som är det den mest koncentrerade källan och är man vegan bör man äta B12-tillskott för att väga upp. En sak med vitamin B12, likt många andra vitaminer och näringsämnen är att de kan variera kraftigt för samma livsmedel beroende på ålder, hur den skapats och hur man tillagar livsmedlet (värme bryter ner vitamin B12).  Kokning av tex strömming/sill och tonfisk minskar B12-innehållet 68 till 85% (84

Tabell 3. Lista på livsmedel (animaliska) med mycket vitamin B12 och hur mycket du måste äta för att få i dig det rekommenderade intaget. 

Livsmedel

B12-innehåll (µg/100 g)

Vikt (g) för att ge 1 µg vitamin B12

Vikt (g) för att ge 5 µg vitamin B12

Vikt (g) för att ge 10 µg vitamin B12

Lever

25-58*

1.7 – 4.0

8.5 – 20

17 – 40

Nöt och lamm

1-3*

33.3 – 100

167 – 500

333 – 1000

Kyckling

1*

100

500

1000

Ägg

1-2.5* 1.25-2.5

40 – 80 , 40 – 100

200 – 400, 200 – 500 

400 – 800, 400 – 1000 

Mejeri

0.3-2.4* 3.6-4.2**

23,8 – 27,8, 41,7 – 333,3

119 – 139, 208.5 – 167

238 – 278, 417 – 3333

Mjölk

0.4 – 0.5**

200 – 250

1000 – 1250

2000 – 2500 

Sill/strömming (rå)

12.2***

8.2

41

82

Lax (rå)

4.15****

24

120

240

Hummer (kokt)

3.1*****

32.3

161.5

323

Räkor (kokta)

1.9*****

52.6

263

526

Blåmusslor (kokt)

8-24*****

4.17 – 12.5

20.8 – 62.5

41.7 – 125

Ostron

15-29*****

3.48 – 6.67

17.2 – 33.35

34.8 – 66.7

Krabba (kokt)

7.3-11.5*****

8.7 – 13.7

43.5 – 68.5

87 – 137

1 µg = 1 mikrogram (miljondels gram)
*Källa  (82).
**Källa  (76).
***Källa  (84)
****Källa  (99)
*****Källa  (100)

Kokning av livsmedel som strömming/sill och tonfisk gjorde att B12-innehållet minskade med 68 till 72% (84) så räkna in det. Liknande bör gälla för all mat som är rå och som tillagas. 

Vitamin B12 kan bara produceras av prokaryoter (bakterier) (100). När djur och människor äter växter som kommit i kontakt bakterier med dessa så tar vi upp vitamin B12.  Men när det gäller vegetariska källor till vitamin B12 så är de ändå väldigt osäkra då det beror mycket på hur och var de odlats. 

Dessutom kan flesta analysmetoder inte uppfatta skillnaden mellan ett funktionellt och ett inaktivt analogt vitamin B12 (76). Nedan listar vi ändå några veganska livsmedel som analyserats för B12 – bra eller analogt är dock osäkert. 

Tabell 4. Lista på livsmedel (vegetariska) med mycket vitamin B12 och hur mycket du måste äta för att få i dig det rekommenderade intaget. 

Livsmedel

B12-innehåll (µg/100 g)

Vikt (g) för att ge 1 µg vitamin B12

Vikt (g) för att ge 5 µg vitamin B12

Vikt (g) för att ge 10 µg vitamin B12

Broccoli, sparris, och böngroddar

Mycket små mängder*

NA

NA

NA

Te-blad

0.1 – 1.2*

833 – 1000

4167 – 5000

8333 – 10000

Svamp så som procini och pleurotus

Minimalt innehåll*

NA

NA

NA

Italienskt odlad ostronskivling

0.44 – 1.93*

51.8 – 227

259 – 1135

518 – 2270

Svamparna Craterellus cornucopioides eller Cantharellus cibarius

1.09 – 2.65*

37.7 – 91.7

188.5 – 458.5

377 – 917

Shiitake svamp

5.61 ± 3.9*

10.5 – 58.5

52.5 – 292.5

105 – 585

Kelp/sjögräs (Enteromorpha sp. och Porphyra sp. – “Nori”)

(!) 32.3* – 63.6**

1.57 – 3.10

7,85 – 15.5

15.7 – 31

Chlorella (Chlorella pyrenoidosa) – stor varians

(!) 200.9 – 211.6*

0.47 – 0.50

2.35 – 2.50

4.7 – 5.0

Spirulina men minst 80% är icke-vitaminska föreningar

(!) 6.2 – 17.4* i en studie och 127 – 244** i en annan

0.41 – 0.79, 5.75 – 16.1

2.05 – 3.95, 28.8 – 80.5

4.1 – 7.9, 57.5 – 161

Tempeh (fermenterade sojabönor)

0.7 – 8*

12.5 – 142.9

62.5 – 714.5

125 – 1429

Surkål om den fermenterats med bakterien Proprionibacteria sp.

Upp till 7.2*

13.9 och uppåt

69.4 och uppåt

139 och uppåt

1 µg = 1 mikrogram (miljondels gram)
*Källa (76)
**Källa (100)
(!): Möjligen mest analoger och inte äkta vitamin B12

Det är väldigt viktigt att notera att Spirulina, andra mikroalger, sjögräs samt fermenterad mat kan ha föreningar som detekteras som vitamin B12 utan att vara det (82). Istället har de icke fungerande analoger av B12 som kan blockera och tom stoppa upptaget av B12 och ha en försvårande effekt vid brist och som man tror Spirulina kan ha (100). Tar man Spirulina som en vegetarisk källa till järn (vilket den har rikligt av) bör man också äta extra B12 för att väga upp mot eventuella hämmande effekter. Man bör därför vara noga med att välja en säker källa till vegetariskt B12 eller ha en bred och högre än rekommenderat intag av den maten.

Vitamin B12 är också ganska instabil för bland annat värme och mat som gått igenom en hel del processning kan därför ha förlorat mycket av sitt innehåll av B12 (100). Detta händer tex när sjögräs och alger torkas. Kinesisk och indiskt producerad Spirulina använder också spraytorkning i temperaturer om 150 – 200°C, och kan via det ta helt död på eventuellt fungerande B12 (101, 102, 103).

Det finns dock andra motsägelser till det där en studie visade att Chlorella som åts av en grupp veganer under 60 dagar kund förbättra B12-värderna med upp till 34% (105).

Men det bästa veganska sättet att äta vitamin B12 är som tillskott. Dock kan man luras lite här eftersom upptaget av B12 är beroende av en begränsad mängd intrinsic factor i magen och från oral tillförsel minskar den procentuella mängden B12 som tas upp desto mer man äter (76):

– 56% för 1 µg = 0.56 µg upptaget av kroppen

– 16% för 10 µg = 1.6 µg upptaget av kroppen

– 3% för 50 µg = 1.5 µg upptaget av kroppen

– 2% för 100 µg = 2 µg upptaget av kroppen

– 1.3% för 1000 µg = 13 µg upptaget av kroppen

* µg = mikrogram (miljondels gram)

Det finns också väldiga individuella skillnader i upptag, men om man tar vitamin B12 flera gånger per dag kan man komma runt begränsningarna i upptag. Upptaget kan vara omättat och fungera fullt igen efter 4 till 6 timmar har studier visat (82). Man har också sett att även utan proteinet intrinsic factor så kan man ta upp vitamin B12 i höga doser om 1000 µg något som sägs bero på någon annan typ av upptag vid höga doser (82).

Eftersom vitamin B12 produceras av bakterier produceras de också av vissa av de bakterierna vi har i tjocktarmen. Dock är det där vitamin B12 inte kan tas upp och även om de skulle kunna tas upp så har det visat sig att 98% av B12 och liknande korrinoidiska strukturer som syntetiseras av dessa tarmbakterier är inaktiva (76). 

 

Det är mest vegetabilisk mat som har höga nivåer av folat. Nedan listar vi några livsmedel, hur mycket folat de har och vad man bör äta för att ligga inom spannet mellan 200 till 1000 µg per dag (notera att gravida bör ligga på de högre värdena). 

Tabell 5. Lista på livsmedel (animaliska) med mycket folat (vitamin B9) och hur mycket du måste äta för att få i dig det rekommenderade intaget. 

Livsmedel

Folatinnehåll (µg

/100g)

Vikt (g) för att ge 100 µg folat

Vikt (g) för att ge 500 µg folat (rek)

Vikt (g) för att ge 1000 µg folat (max)

Nötkött

11.9*

840

4202

8404

Fläskkött

0.0*

0

0

0

Kycklingbröst

11.8*

847

4237

8475

Ägg

79.4*

126

630

1959

Ost

36.0*

278

1389

2778

Lax

4.0*

2500

12500

25000

Sill

0.0*

0

0

0

Räkor

3.5*

2857

14286

28571

Leverpastej

36.0*

278

1389

2778

Blodpudding

4.4*

2273

11364

22727

µg = mikrogram (miljondels gram)
*Källa (86)

Tabell 6. Lista på livsmedel (vegetariska) med mycket järn och hur mycket du måste äta för att få i dig det rekommenderade intaget. 

Livsmedel

Folatinnehåll (µg

/100g)

Vikt (g) för att ge 100 µg folat

Vikt (g) för att ge 500 µg folat (rek)

Vikt (g) för att ge 1000 µg folat

Potatis

20.1*

498

2488

4975

Morötter

22.2*

450

2252

4505

Pasta

3.4*

2941

14706

29412

Ris

1.7*

5882

29412

59824

Havregryn (fullkorn, ångp.)

30.2*

331

1656

3311

Havregrynsgröt (fullkorn)

3.2*

3125

15625

31250

Spenat (färsk)

202.0*

49.5

247.5

495

Spenat (frusen)

95.1*

105

526

1052

Broccoli

98.3*

102

509

1017

Sojafärs

138.0*

72.5

362.3

725

Quorn svampprotein färs (13.7% protein)

21.0*

476

2381

4762

Mandelmjöl

33.6*

298

1488

2976

Gröna ärtor

49.6*

202

1008

2016

Röda linser

72.7*

138

688

1376

Chlorella

Ingen källa men större mängder**

NA

NA

NA

Spirulina (färsk)

9***

1111

5556

11111

Spirulina (torr)

94****

106

532

1064

µg = mikrogram (miljondels gram)
*Källa (86)
**Källa (106)
***Källa (107)
****Källa (108)

För att testa dina järn-, vitamin B12, eller folatnivå kan du antingen gå via sjukvården och lämna blodprov där, går till en privat klinik, beställa ett hälsotest online och lämna blodprov på ett provtagningsställe eller beställa och ta ett självtest hemma. Nedan listar vi de två senare; beställa blodprov online och gå och lämna och få svar online, eller beställa hem ett självtest och ta det hemma och få svar direkt eller skicka det på analys och sedan få svaret online. 

Om du vill hoppa vidare till ett specifikt testområde av analyter/markörer direkt istället för att skrolla kan du klicka på knapparna nedan och hamna gå till just de testen. Samlingstesterna testar flera eller alla (plus fler) markörer/analyter. 

Beställ och köp ett blodprov för att testa ditt JÄRNVÄRDE

Testa din järnnivå via blodprov på ett provtagningsställe. Nedan listar vi några stora aktörer i Sverige som erbjuder den tjänsten. Vi listar därefter självtesterna du beställer hem och tar själv hemma. 

Dessa markörer testas:

Vitaminer & Mineraler

– Järn 

– Ferritin

Blodstatus

– Hemoglobin (Hb) 

– Leukocyter (LPK) 

– Trombocyter (TPK) 

– MCH 

– MCHC 

– MCV 

– Erytrocyter (EPK) 

– Hematokrit (EVF)

Detta blodprov bör tas innan kl 10 på morgonen. Flera saker som är bra att tänka på inför provtagningen:

– Provet ska tas fastande. Detta innebär att du inte ska äta 10 timmar innan provtagning. Vatten och svart kaffe eller te (utan mjölk/socker) går bra att dricka under fastan.

– Tag blodprovet före kl. 10 på morgonen, på grund av att vissa markörer har en dygnsvariation.

– Du bör vila på plats i 15 minuter innan provet tas.

– Om du behandlas med LevaxinⓇ, tag dosen efter provtagning.

– Vi rekommenderar att du känner dig helt frisk inför din provtagning.ss

Efter att du enkelt köpt provet med Bank-ID besöker du en klinik eller vårdcentral via drop in eller bokat besök och lämnar ditt prov. Därefter får du svar i din journal online.

Järnbrist är en av de vanligaste folksjukdomarna och särskilt vanligt förekommande i samband med graviditet och vissa sjukdomar som hjärtsvikt eller inflammatoriska sjukdomar.  Att vara trött och deppig eller orkeslös kan bero på järnbrist.

Analyter/markörer som testas i järntestet:

Mineraler

– Järn

– Ferritin

 

Blodprovstagning på Karolinska, Unilabs eller Aleris drop-in (du behöver inte boka tid)

Ett läkarkommenterat provsvar online i ”Min Journal” som du loggar in med via Bank-ID och kommer åt via mobil, surfplatta och dator (du behöver inte skapa ett konto)

En analys som konstaterar normala eller avvikande blodvärden jämfört med referensvärden

Ett telefonsamtal från ansvarig läkare vid gravt avvikande provsvar

Du kan ta blodprovet direkt efter beställning online i länken.

I cellerna binds järnet upp av proteinet apoferritin och bildar ferritin. Väl så lagras järn i hela kroppen. När järnnivån i serum sjunker så kan järndepån användas för att fylla på med nytt järn. Anemi orsakad av järnbrist förekommer den därför i två huvudgrupper: Absolut järnbrist med tomma järnförråd (iron deficiency anemia, IDA), och funktionell anemi (functional iron deficiency, FID) med järnförråd där järnet finns kvar och istället ett försvårat järnutnyttjande (25, 17). 

När du undersöker din järnnivå och den inte förändrats till det bättre efter ökade tillskott kan det vara värt att undersöka dina förråd också och se att inget är fel där.  

Självtester för test av
JÄRN-nivå

Dessa tester kan du ta hemma och få svar via direkt (indikativt) eller sedan postar till ett labb som sedan ger dig svar online via en specifik kod. Allt du behöver använda medföljer i testen. De indikativa testen ger bara svar på om du har brist/för högt värde eller ett normalt värde. Dock är de något lägre i pris. 

Järnbristtestet mäter nivån av proteinet ferritin i blodet, som är direkt proportionerligt mot dina järnnivåer, och är mycket säkert. Det har använts av sjukvården i 10 år och är CE-märkt. 

Typ av test: Ferritinnivå

Gränsvärde: 20 ng/ml

Tillförlitlighet: 98%

Testsvar inom 10 min

Analyserar: Blod

 

Quicktest kan du snabbt och enkelt själv kontrollera om du lider av järnbrist. Testet görs genom ett stick i fingertoppen och tar bara några minuter. Du får besked direkt på huruvida dina järnnivåer är normala eller för låga. Järnbristtestet gör du själv och resultatet ser du direkt.

LetsGetCheckeds självtest för järn identifierar järnbrist i din kropp där du får dina resultat online inom 5 dagar. Testet är KVANTITATIVT (du får ett exakt värde).

Analyter som täcks av självtestet:

Järn

Total järnbindande kapacitet (TIBC)

Ferritin

Transferrinsmättning

 

Självtestet avgör om du har risk för järnbrist anemi eller järnöverskott, känt som hemocromatosis.

Provtyp: Blodprov 0.5 – 1 ml från finger

Proceduren att använda självtestet går till såhär:

1. Du samlar ett blodprov 

När du fått hem ditt prov och vill ta det så aktiverar du ditt test och samplar ditt prov på morgonen. Du skickar vidare provet samma dag med en förbetald fraktseden. 

2. Avläs resultaten

När väl ditt prov tagit emot på LetsGetCheckeds laboratorie och analyserats kommer dina helt anonyma test att ses på ditt säkra konto inom 2 till 5 dagar. 

3. Få medicinsk support

LetsGetChecked har ett team av läkare tillgängliga 24/7 och kommer ringa till dig för att förklara dina resultat om du inte kunnat avläsa dem själv. Deras team arbetar på engelska men det borde ändå kunna fungera smidigt.

Beställ och köp ett blodprov för att testa ditt VITAMIN B12-värde

Testa din nivå av vitamin B12 via blodprov på ett provtagningsställe. Nedan listar vi några stora aktörer i Sverige som erbjuder den tjänsten. Vi listar därefter självtesterna du beställer hem och tar själv hemma.

Du vill förstå hur nivån av vitamin B12 påverkar din livskvalitet. För dig som upplever symtom som trötthet och vill veta om det beror vitamin B12-brist.

Du vill förstå effekten av din kost. För dig som vill förstå hur du kan påverka dina nivåer av vitamin B12 genom kosten.

De här markörerna testas:

Vitamin B12

Detta blodprov bör tas innan kl 10 på morgonen. Flera saker som är bra att tänka på inför provtagningen:

– Provet ska tas fastande. Detta innebär att du inte ska äta 10 timmar innan provtagning. Vatten och svart kaffe eller te (utan mjölk/socker) går bra att dricka under fastan.

– Tag blodprovet före kl. 10 på morgonen, på grund av att vissa markörer har en dygnsvariation.

– Du bör vila på plats i 15 minuter innan provet tas.

– Om du behandlas med LevaxinⓇ, tag dosen efter provtagning.

– Vi rekommenderar att du känner dig helt frisk inför din provtagning.

Efter att du enkelt köpt provet med Bank-ID besöker du en klinik eller vårdcentral via drop in eller bokat besök och lämnar ditt prov. Därefter får du svar i din journal online.

Detta blodprov är för dig som vill undersöka blodvärden relaterade till vitamin B12 och om detta vitamin påverkar din livskvalitet. 

Analyter som testas i provet:

– Vitamin B12 – Kobalamin

 

Blodprovstagning på Karolinska, Unilabs eller Aleris drop-in (du behöver inte boka tid)

Ett läkarkommenterat provsvar online i ”Min Journal” som du loggar in med via Bank-ID och kommer åt via mobil, surfplatta och dator (du behöver inte skapa ett konto)

En analys som konstaterar normala eller avvikande blodvärden jämfört med referensvärden

Ett telefonsamtal från ansvarig läkare vid gravt avvikande provsvar

Du kan ta blodprovet direkt efter beställning online i länken.

Självtester för test av
VITAMIN B12

Dessa tester kan du ta hemma och få svar via direkt (indikativt) eller sedan postar till ett labb som sedan ger dig svar online via en specifik kod. Allt du behöver använda medföljer i testen. De indikativa testen ger bara svar på om du har brist/för högt värde eller ett normalt värde. Dock är de något lägre i pris. 

Självtest du tar hemma för att analysera din vitamin B12 nivå. Resultat kommer online inom 5 dagar. Testet är KVANTITATIVT (du får ett exakt värde).

Analyt självtestet testar för:

Vitamin B12

Provtyp: Blodprov 0.5 – 1 ml från finger

Proceduren att använda självtestet går till såhär:

1. Du samlar ett blodprov 

När du fått hem ditt prov och vill ta det så aktiverar du ditt test och samplar ditt prov på morgonen. Du skickar vidare provet samma dag med en förbetald fraktseden. 

2. Avläs resultaten

När väl ditt prov tagit emot på LetsGetCheckeds laboratorie och analyserats kommer dina helt anonyma test att ses på ditt säkra konto inom 2 till 5 dagar. 

3. Få medicinsk support

LetsGetChecked har ett team av läkare tillgängliga 24/7 och kommer ringa till dig för att förklara dina resultat om du inte kunnat avläsa dem själv. Deras team arbetar på engelska men det borde ändå kunna fungera smidigt.

Beställ och köp ett blodprov för att testa ditt FOLATVÄRDE (vitamin B9)

Testa din nivå av folat (vitamin B9) via blodprov på ett provtagningsställe. Nedan listar vi några stora aktörer i Sverige som erbjuder den tjänsten. Vi listar fdärefter självtesterna du beställer hem och tar själv hemma.

Folatär en viktig faktor för tillväxt och är en förutsättning för att blod (de röda blodkropparna) ska bildas och för normal celldelning. Ämnet stimulerar produktionen av mjölk hos gravida kvinnor och har en gynnsam inverkan på hud och matspjälkning. Folat är en sensibel markör för bristande upptag från tarmen (ex. vid celiaki, efter tunntarmsresektion). Även lågt vid bristande intag (vegan, vegetarian, äldre med ensidig kost, nedgångna alkoholister). Ofta brist på folat vid vitamin B12-brist. Brist även vid njursvikt.

Vanliga orsaker till Folsyrebrist:

Celiaki – dominerande orsak, ofta med samtidig B12- och järnbrist

Graviditet – ökat behov (se nedan om behovet av adekvat folatstatus vid konceptionen)

Hemolytisk anemi – ökat behov

Vad innebär ett förhöjt värde av folat?

Förhöjda folatvärden ses vid substitutionsterapi (vitaminpreparat) och kan även ses som ”sekundärfenomen” till B12-brist.

Vad innebär låga värden av folat?

Låga värden ses vid malnutrition, malabsorption (särskilt vid celiaki), graviditet, hemolytiska anemier, myeloproliferativa tillstånd, kroniska inflammationer, epilepsibehandling med fenytoin och barbiturater.

 

Analyter som testas: 

Folat

Efter att du enkelt köpt provet med Bank-ID besöker du en klinik eller vårdcentral via drop in eller bokat besök och lämnar ditt prov. Därefter får du svar i din journal online.

Detta blodprov är för dig som vill undersöka blodvärden relaterade till folat och om folatbrist påverkar din livskvalitet. Följande ingår i folattestet:

Följande blodmarkör ingår i folattestet

– Folat

(1 st analys av folat)

 

Blodprovstagning på Karolinska, Unilabs eller Aleris drop-in (du behöver inte boka tid)

Ett läkarkommenterat provsvar online i ”Min Journal” som du loggar in med via Bank-ID och kommer åt via mobil, surfplatta och dator (du behöver inte skapa ett konto)

En analys som konstaterar normala eller avvikande blodvärden jämfört med referensvärden

Ett telefonsamtal från ansvarig läkare vid gravt avvikande provsvar

Du kan ta blodprovet direkt efter beställning online i länken.

Självtester för test av
FOLAT

Dessa tester kan du ta hemma och få svar via direkt (indikativt) eller sedan postar till ett labb som sedan ger dig svar online via en specifik kod. Allt du behöver använda medföljer i testen. De indikativa testen ger bara svar på om du har brist/för högt värde eller ett normalt värde. Dock är de något lägre i pris. 

Självtestet för att testa din folatnivå i serum från LetsGetChecked med online resultat inom fem dagar. KVANTITATIVT (du får ett exakt värde).

Analyter som testet kollar för

Serum folat

Provtyp: Blodprov 0.5 – 1 ml från finger

Proceduren att använda självtestet går till såhär:

1. Du samlar ett blodprov 

När du fått hem ditt prov och vill ta det så aktiverar du ditt test och samplar ditt prov på morgonen. Du skickar vidare provet samma dag med en förbetald fraktseden. 

2. Avläs resultaten

När väl ditt prov tagit emot på LetsGetCheckeds laboratorie och analyserats kommer dina helt anonyma test att ses på ditt säkra konto inom 2 till 5 dagar. 

3. Få medicinsk support

LetsGetChecked har ett team av läkare tillgängliga 24/7 och kommer ringa till dig för att förklara dina resultat om du inte kunnat avläsa dem själv. Deras team arbetar på engelska men det borde ändå kunna fungera smidigt.

Homocystein - en annan markör för att se om man har för låga vitamin B12- eller folat-värden

Man kan också undersöka sin nivå av ämnet homocystein. Ett högt homocysteinvärde beror ofta på att man har ett lågt vitamin B12 eller folatvärde. Vitamin B12 och folat används bla för att göra om den inflammatoriska homocystein tillbaka till aminosyran metionin från vilken homocysteinet bildats från (22). Finns inget vitamin B12 eller folat kan inte det ske och homocystein ökar. 

Homocystein ökar vid tex rökning och är associerat med ökad risk för stroke, tidig neurodegenerativ sjukdom, hjärt- och kärlsjukdom samt mycket annat negativt (109). Saker som ökar dina homocysteinnivåer är rökning, alkohol och inaktivitet. Normala homocysteinnivåer är mellan 5 och 13 eller 15 mikromol per liter blod. Nivåer på mellan 15 till 30 mikromol per liter anses som moderat förhöjda, mellan 30 och 100 som starkt förhöjda och över 100 mikromol per liter som dödliga nivåer (109).

Anledningen till att höga homocysteinvärden är så farliga är bristen på metylisering av de viktiga delar av cellen, substrat och DNA som den orsakar. Det leder till att folat kan inte ombildas och puriner och tymidin, viktiga för DNA-uppbyggnaden, inte kan bildas. Det leder i sin tur till att nya celler inte kan bildas, och vid graviditet till att neuraltuben inte sluter sig och barnet får ryggmärgsbråck (109). Tillskott med folat har visat sig minska risken för ryggmärgsbråck men inte helt så man tror att brist på vitamin B12 kan ligga bakom den risk som återstår (82).

Beställ och köp ett blodprov för att testa flera markörer/analyter samtidigt -
SAMLINGSTESTER

Testa din nivå av av flera ämnen kopplade till anemi-, graviditet- eller mineral- och vitaminnivå via blodprov på ett provtagningsställe. Nedan listar vi några stora aktörer i Sverige som erbjuder den tjänsten. Vi listar därefter självtesterna du beställer hem och tar själv hemma.

Dessa markörer testas:

Vitaminer & Mineraler

Vitamin B12 

– D-vitamin 

Ferritin 

Folat 

Homocystein 

Järn 

– Magnesium 

– Zink

Blodstatus

Hemoglobin (Hb) 

– Leukocyter (LPK) 

– Trombocyter (TPK) 

MCH 

MCV 

Erytrocyter (EPK) 

Hematokrit (EVF)

Detta blodprov bör tas på fastande mage innan kl 10 på morgonen. 

Flera saker som är bra att tänka på inför provtagningen:

– Provet ska tas fastande. Detta innebär att du inte ska äta 10 timmar innan provtagning. Vatten och svart kaffe eller te (utan mjölk/socker) går bra att dricka under fastan.

– Tag blodprovet före kl. 10 på morgonen, på grund av att vissa markörer har en dygnsvariation.

– Du bör vila på plats i 15 minuter innan provet tas.

– Om du behandlas med LevaxinⓇ, tag dosen efter provtagning.

– Vi rekommenderar att du känner dig helt frisk inför din provtagning.

 

Efter att du enkelt köpt provet med Bank-ID besöker du en klinik eller vårdcentral via drop in eller bokat besök och lämnar ditt prov. Därefter får du svar i din journal online.

Graviditet är för många kvinnor en underbar men intensiv tid. Mycket i kroppen förändras för att anpassas till det växande barnet i magen. Alla de förändringar som en graviditet innebär är sammantaget en enorm påfrestning för kroppen och risken för att drabbas av sjukdomar som blodbrist, graviditetsdiabetes och sköldkörtelrubbningar ökar, vilket kan utgöra en risk för både mamman och barnet.

En sådan omställning utgörs till exempel av det ökade näringsbehovet. Plötsligt påverkar din livsstil samt dina kost- och dryckesvanor inte bara dig själv utan också barnet i magen. Hur ska du veta om du äter rätt? Får du och ditt barn verkligen i er tillräckligt med näringsämnen?

Testet kan användas för att se om du befinner dig i riskzonen för att drabbas av någon av de vanligaste graviditetsrelaterade sjukdomarna. Testet innehåller markörer som tittar på din blodbild, dina levervärden och din genomsnittliga blodsockernivå under de senaste 2-3 månaderna (HbA1c).

I testet ingår även Glukos, sköldkörtelhormoner (TSH, T4 & T3), s-hCG, blodfetter och vitaminer/mineraler såsom Folat och Ferritin (järndepån).

Dessa markörer testas:

Hormoner

hCG

Blodstatus

Hemoglobin (Hb) 

Leukocyter (LPK) 

Trombocyter (TPK) 

MCH Erytrocyter (EPK) 

Hematokrit (EVF)

Sköldkörteln

TSH 

Fritt T4 

Fritt T3

Blodfetter

HDL Kolesterol 

LDL Kolesterol 

Total Kolesterol

Blodsocker

HbA1c 

Glukos

Vitaminer / Mineraler

D-vitamin 

Ferritin 

Folat 

Järn 

Magnesium 

Vitamin B12

Leverfunktion

ASAT 

ALAT 

Bilirubin

Detta blodprov bör tas på fastande mage innan kl 10 på morgonen. Flera saker som är bra att tänka på inför provtagningen:

– Provet ska tas fastande. Detta innebär att du inte ska äta 10 timmar innan provtagning. Vatten och svart kaffe eller te (utan mjölk/socker) går bra att dricka under fastan.

– Tag blodprovet före kl. 10 på morgonen, på grund av att vissa markörer har en dygnsvariation.

– Du bör vila på plats i 15 minuter innan provet tas.

– Om du behandlas med LevaxinⓇ, tag dosen efter provtagning.

Vi rekommenderar att du känner dig helt frisk inför din provtagning.

 

Efter att du enkelt köpt provet med Bank-ID besöker du en klinik eller vårdcentral via drop in eller bokat besök och lämnar ditt prov. Därefter får du svar i din journal online.

Test din hälsa via blodprov med 43 hälsomarkörer samt en personlig läkarkommentar. Detta kan man läsa om nedan.

Hjärta och Kärl
Hjärt- och kärlsjukdom är en av de främsta dödsorsakerna i västvärlden. En av flera förekommande riskfaktorer är höga blodfetter, vilka ofta kan påverkas med kost och motion. Därför är det viktigt att hålla koll på dina blodfetter över tid.

Vanligt CRP är mest känt som ett infektionsprov. Högkänsligt CRP kan, för de flesta friska individer, även användas som en riskmarkör för framtida hjärt- och kärlsjukdom.

Analyter/markörer som mäts för Hjärta och Kärl:

– Kolesterol 
– HDL 
– LDL 
– Trig 
– ApoA1 
– ApoB
– Apo-kvot 
– hs-CRP

Diabetes
Typ 2-diabetes innebär att insulinproduktionen inte längre kan tillgodose kroppens behov. Detta leder till att sockret stannar kvar i blodet och blodsockernivåerna blir högre än normalt sett. Ett av problemen vid typ 2-diabetes är att kroppens celler är mindre känsliga för hormonet insulin, vilket kallas för insulinresistens.

C-peptid ger en uppfattning om kroppens insulinproduktion.

Analyter/markörer som mäts för Diabetes:

– Glukos 
– HbA1c 
– C-peptid

Blodstatus

Blodbrist innebär att du har för lite röda blodkroppar i blodet. De röda blodkropparna transporterar syre till cellerna och behövs för de flesta av kroppens funktioner, som blodbildning, ämnesomsättning och energiproduktion. Blodbrist kan göra att du blir trött, yr och får huvudvärk.

Analyter/markörer som mäts för Blodstatus:

– EPK 
– Hb 
– EVF 
– MCH 
– MCV 
– TPK 
– LPK

Vitaminer och Mineraler

Vitaminer och mineraler är den typ av ämnen som behöver tillföras via kosten för att man inte ska riskera att drabbas av bristsjukdomar. Vid vissa typer av vitamin- och/eller mineralbrister, såsom järnbrist, kan man uppleva symtom som trötthet och energilöshet.

 

Här ingår en utökad bedömning av järnstatus.

 

Analyter/markörer som mäts för Vitaminer och Mineraler:

– B12 
– Folat
-Homocystein 
– Vitamin D 
– Magnesium 
– Järn 
– Ferritin 
– Transferrin 
– Järnmättnad

Sköldkörtel
Förenklat kan man säga att sköldkörteln sätter takten på ämnesomsättningen i kroppen, och det är viktigt att den fungerar för att man ska må bra. Vanliga symptom vid underfunktion eller överproduktion i sköldkörteln är trötthet, frusenhet, stresskänsla, svettningar och viktuppgång.

 

Analyter/markörer som mäts för Sköldkörtel:

– TSH 
– T4 
– T3 (för kvinnor)

 

Lever
Levern är kroppens näst största organ och producerar flera viktiga proteiner. Genom att testa dina levervärden kan du få en indikation på hur din lever mår.

 

Här ingår en utökad bedömning av leverstatus.

 

Analyter/markörer som mäts för Lever:

– ALAT 
– ASAT 
– GT 
– ALP

 

Njurar 

Njurarna utför en mängd uppgifter i kroppen, bland annat så filtrerar de blodet. Orsakerna till njursjukdomar är många. Bland annat kan du få besvär om du har en ärftlighet för njursjukdom, diabetes, övervikt eller om du är rökare.

 

Här ingår en utökad bild avseende kroppens salt- och vätskebalans och en uppskattning av din njurfunktion.

 

Analyter/markörer som mäts för Njurar: 

– Natrium 
– Kalium 
– Kalcium 
– Krea 
– Klorid 
– Fosfat 
– Cystatin C 
– eGFR(CysC) 
– Albumin

 

Övrigt

Vanligt CRP är mest känt som ett infektionsprov. Högkänsligt CRP är också ett infektionsprov men kan, för de flesta friska individer, även användas som en riskmarkör för framtida hjärt- och kärlsjukdom.

 

För män: PSA mäter mängden prostataspecifikt antigen i blodet. Ett förhöjt PSA-värde kan bero på godartad prostataförstoring eller ge misstanke om prostatacancer som kräver vidare utredning. Testosteron är det viktigaste könshormonet hos män och är viktigt för de manliga fysiska egenskaperna.

 

Analyter/markörer som mäts för Övrigt:

– Testosteron (för män)
– PSA *

* PSA erbjuds endast för män i åldersgruppen 50-75 år och finns som tillval i kassan. Du bör läsa Socialstyrelsens riktlinjer innan du tar ett PSA-test. Läs mer under Vanliga frågor.

 

Efter att du enkelt köpt provet med Bank-ID besöker du en klinik eller vårdcentral via drop in eller bokat besök och lämnar ditt prov. Därefter får du svar i din journal online.

Anemipaketet är ett test som kan ge vissa insikter rörande orsaken till blodbrist, anemi. Provet innehåller blodkroppsanalys men även test för järndepåer, vitamin B12 samt folat.

Analyter/markörer som testas:

Järn

Ferritin

Transferrin

Vitamin B12

Folat

Hb

LPK

TPK

EPK

EVF

MCV

MCH

 

Efter att du enkelt köpt provet med Bank-ID och då också valt ett närliggande provtagningsställe lämnar du några blodprover och kan därefter invänta svar.  

Testpaketet Pågående Graviditet Stort är till för dig som har en pågående graviditet och vill komplettera mödrahälsovårdens prover med egna för att tillse att förhållandena är de bästa under graviditeten. Detta prov är något fördjupat jämfört med det något mindre paketet i samma serie.

Analyter/markörer som testas:

Hb

LPK

TPK

EPK

EVF

MCV

MCH

Järn

Ferritin

Magnesium

Vitamin B12

Vitamin D-25-OH

Folat

ASAT

ALAT

Bilirubin

Kalium

Natrium

Kreatinin

Glukos

TSH

T4 Fritt

 

Efter att du enkelt köpt provet med Bank-ID och då också valt ett närliggande provtagningsställe lämnar du några blodprover och kan därefter invänta svar.  

Magnesium, zink, järn, kobalamin (B12) och D-vitamin är bland de viktigaste vitaminerna och mineralerna som finns i kroppen. Får vi inte i oss rätt mängd kan det leda till olika sjukdomar och besvär.

Järnbrist vanligast

Järnbrist är den vanligaste mineralbristen och drabbar främst kvinnor med symtom som energilöshet, trötthet, yrsel och hjärtklappning. Järnbrist som inte behandlas kan leda till blodbrist eftersom kroppen inte kan producera nytt hemoglobin.

Vitaminer och vitaminbrist

Får vi inte i oss rätt mängd vitaminer kan det leda till olika sjukdomar och besvär. Vitaminer som sådana är helt enkelt mycket viktiga för att kroppen skall fungera. Intag av mat och dryck som inte är tillräckligt varierad kan leda till att kroppen inte får i sig alla vitaminer som behövs. Detta kan dock också bero på sjukdom. Det enda vitamin som vi själva producerar med hjälp av solljuset är D-vitamin. Alla andra vitaminer måste därför komma från maten/drycken alternativt genom kosttillskott.

Mineraler och mineralbrist

Mineraler är minst lika viktiga för kroppen som vitaminer, de är dock inte organiska ämnen som vitaminer är. Till mineraler hör ämnen som t.ex. zink och järn. Brist på en eller flera mineraler kan leda till allvarliga åkommor i kroppen som t.ex. blodbrist. Järnbrist är den vanligaste mineralbristen idag och drabbar främst kvinnor.

Homocystein

Homocystein är en aminosyra som produceras i våra kroppar och verkar tillsammans med olika B-vitaminer. I för stora mängder kan homocystein verka skadligt på blodkärlen. Aminosyran kan omvandlas i kroppen till andra aminosyror och för att det skall fungera behövs en tillräcklig mängd B-vitaminer. Vanliga orsaker till förhöjd homocysteinnivå är brist på B-vitaminer.

Följande blodmarkörer ingår i Vitamin & Mineraltestet

Vitaminer

Vitamin B12/Kobalamin

– D-Vitamin

 

Mineraler

– Zink

– Magnesium

Järn

Aminosyra

Homocystein

 

Blodstatus

– Hemoglobin (Hb)

– Leukocyter (LPK)

– Trombocyter (TPK)

– MCH

– Erytrocyter (EPK)

– Hematokrit (EVF)

– Medel cell volym (MCV)

 

Blodprovstagning på Karolinska, Unilabs eller Aleris drop-in (du behöver inte boka tid)

Ett läkarkommenterat provsvar online i ”Min Journal” som du loggar in med via Bank-ID och kommer åt via mobil, surfplatta och dator (du behöver inte skapa ett konto)

En analys som konstaterar normala eller avvikande blodvärden jämfört med referensvärden

Ett telefonsamtal från ansvarig läkare vid gravt avvikande provsvar

Du kan ta blodprovet direkt efter beställning online i länken.

Självtester - SAMLINGSTESTER för järn, B12, folat och fler ämnen/markörer/analyter

Dessa tester kan du ta hemma och få svar via direkt (indikativt) eller sedan postar till ett labb som sedan ger dig svar online via en specifik kod. Allt du behöver använda medföljer i testen. De indikativa testen ger bara svar på om du har brist/för högt värde eller ett normalt värde. Dock är de något lägre i pris. 

Ett självtest för att identifiera vitamin B12-, vitamin D- och folatbrist. Onlinesvar inom 5 dagar. 

Analyter/markörer som täcks av testet:

Vitamin B12

– Vitamin D

Folat

Vitamin D är ett fettlösligt vitamin som hjälper till att absorbera mineralerna kalcium och fosfor. Vitamin D spelar också en viktig roll i formandet och bibehållandet av starka ben och tänder, reglerandet av en normal immunförsvarsfunktion, samt bibehållandet av hälsan hos hjärta och lungor. Det är också viktigt för att motverka depression.

Provtyp: Blodprov 0.5 – 1 ml från finger

Proceduren att använda självtestet går till såhär:

1. Du samlar ett blodprov 

När du fått hem ditt prov och vill ta det så aktiverar du ditt test och samplar ditt prov på morgonen. Du skickar vidare provet samma dag med en förbetald fraktseden. 

2. Avläs resultaten

När väl ditt prov tagit emot på LetsGetCheckeds laboratorie och analyserats kommer dina helt anonyma test att ses på ditt säkra konto inom 2 till 5 dagar. 

3. Få medicinsk support

LetsGetChecked har ett team av läkare tillgängliga 24/7 och kommer ringa till dig för att förklara dina resultat om du inte kunnat avläsa dem själv. Deras team arbetar på engelska men det borde ändå kunna fungera smidigt.

Kosttillskott du kan köpa för att höja järnnivån, vitamin B12-nivån eller folatnivån

De kosttillskott vi rekommenderar nedan har vi tagit för att de är lätta att ta eller för att de ger en högre dos och därmed snabbare kan få upp dina nivåer. Att tillskott på folat, järn och vitamin B12 behöver ges vid en huvudsaklig vegetarisk kost hos kvinnan föreslås tex i en studie (110).

Kosttillskott för att få upp din järnnivå

Winst Iron är en munsönderfallande tablett som läggs under tungan. Tabletten är gjord med fysiska förutsättningar som gör det möjligt för järnfumarat att tas upp sublingualt alternativt munslemhinnan. På detta vis skonas magen och administreringen av järn går lätt och snabbt utan att påverka magen.

40 tabletter. 

Ingredienser

Järnfumarate, cvitamin,folsyra,fyllnadsmedel (mannitol,crospovidone,mikrokristallin cellulosa, sorbitol,kiseloxid,PVP/VA copolymer. Smakämnen naturlig apelsinarom, surhetesreglerande medel (citronsyra). Ytbehandlingsmedel Magnesiumsalter av fettsyror, sötningsmedel (sukralos, neohesperidin, taumatin)

Näringsvärde

Innehåll per daglig dos — % av DRI (Dagligt Referensintag)

Järn, 30mg — 200%

Folsyra, 200 µg — 50%

C-Vitamin, 50 mg — 66%

 

Tablett som läggs på tungan och smälter i munnen. På så sätt skonas magen från att få en för direkt hög järnnivå.

Spirulina som konstillskott för järn

Att äta Spirulina, som både är rikt på järn, och som har visat sig stärka och återbygga kroppens och cellernas försvarsförmåga (92), kan vara ett steg på vägen för att minska detta. Men var noga och ät Spirulina som är rent producerad då dålig kvalitet kan ha höga tungmetallnivåer som verkligen bör undvikas av gravida. Man bör också ha i åtanke att det kan påverka B12-upptaget negativt. Därför bör man ta extra vitamin B12 när man äter Spirulina.

2-pack Superfruit spirulina pulver 400 g.

Spirulinapulver EKO, 400 g

Superfruit Spirulina är en av naturens mest koncentrerade näringskällor: rikt på protein, klorofyll och andra viktiga näringsämnen. Certifierat ekologisk.

Ekologiskt spirulinapulver

Näringsbomb

Innehåller bland annat rikligt med protein och klorofyll

Superfruits Spirulina är ekologiskt odlat och certifierat spirulinapulver. Spirulina är ett utmärkt kostillskott för bland annat vegetarianer och är helt utan tillsatser. Inom begreppet superfoods är spirulina en av naturens mest koncentrerade näringskällor och är bland annat rikt på protein, klorofyll och andra viktiga näringsämnen. Spirulina härstammar ifrån Central-Amerika och Afrika och är en av de första fotosyntetiska organismerna på jorden. Spirulina är en blå-grön mikroalg som lever i både sötvatten och hav. 

Dosering: Börja med små doser på 1/2-1 tsk för att vänja dig och öka successivt upp till en 1/2-1 msk. Rekommenderat dagligt intag bör ej överskridas. Vi rekommenderar att man mixar Spirulina-pulvret i smoothies och drycker men det går också att använda i matlagning, t.ex. soppor.

Pulver.

Odla din egen järn- ooh folatrika Spirulina hemma. Färsk Spirulina är mycket mer hälsosam då man inte alltid kan veta källan till Spirulinan man köper i butik. Den har ibland genomgått lång lagring och många ompackningar då näringen oxiderats och brutits ned. Det smakar mycket godare men man måste äta cirka 5 till 10 gånger mer än torkad Spirulina då den skördas färsk och har mer vatten i sig. Dock kan man odla hur mycket man vill på det här sättet. HealthAlgae är också ett svenskt företag med all produktion i Sverige där man riktat in sig på att producera en mycket renare Spirulina för just mänsklig konsumtion.  

Levande Spirulinakultur som du odlar och skördar och sedan ätar kontinueligt i ditt hem.

Kosttillskott för att höja din vitamin B12-nivå

Betolvidon B12-tillskott

1 mg (1000 µg) filmdragerad tablett 

100 stycken tabletter

Vitamin B12 (cyanokobalamin)

 

Tillgodoser dig med en hög dos vitamin B12, som även om du saknar normal upptagningsförmåga, kan ta upp mer än ditt behov från.

Tablett som sväljs.

Kosttillskott för att höja din folatnivå

Folat Green Line innehåller en hög dos vitaminer och har endast alfalfagräs som fyllnadsmedel. 

Folat som metylfolat är den bioidentiska, naturliga formen som kroppen själv använder och som kan användas direkt. Folsyra som ofta används istället som tillskott är den syntetiska versionen som måste omvandlas för att kunna tillgodogöras i kroppen. Folat är således bättre.

Folat har en viktig funktion vid bildandet av hemaglobin i de röda blodkropparna, samt för celldelning och för proteinproduktionen. Under en graviditet är folat extra viktigt.

– Doser per förpackning: 100 st

Rekommenderad daglig dos: 1 kapsel. Rekommenderad dos bör ej överskridas.

Näringsinnehåll per dos (DRI%*):

 

Folat 500 mcg (µgmikrogram) 250%

*Dagligt referensintag

 

Ingredienser: Ekologisk alfalfa, metylfolat och vegetabilisk kapsel gjort på tapioka.

 

Förvaring: Förvaras i rumstemperatur utom räckhåll för barn.  

 

Övrigt: Tänk på vikten av en varierad kost och en hälsosam livsstil.

Kapslar som sväljs.

Sammanfattning och slutsats man kan dra från anemi vid graviditet och brist på vitamin B12, järn och folat

Anemi hos mamman har visat sig vara väldigt dåligt för barnet under graviditeten samt de första 6 månaderna. Det kan leda till kognitiva nedsättningar med bla. lägre IQ och funktionsförmåga för resten av livet. Tre näringsämnen är väldigt viktiga att hålla koll på månader innan och under graviditeten för att undvika anemi. Dessa är intaget och förrådet av järn, vitamin B12 och folat. Brist på någon av dessa och det är hög risk för anemi. 

Som gravid och noga med att hålla rätt värden bör du få i dig 50 mg järn varje dag (räknat på ett upptag om 10% och att högre blodvärden har visat sig vara ännu bättre för barnets utveckling), 10 µg vitamin B12 per dag (räknat med ett upptag på 50%), och 500 – 1000 µg folat (helst som naturlig folat än syntetisk folsyra samt inte mer än 1000 µg per dag). 

Du kan idag också enkelt testa dina nivåer genom att beställa ett test online samt gå till ett hälsocenter och lämna ett blodprov eller beställa hem självtestet och göra det själv i ditt hem. 

Det finns också en rad tillskott du kan äta för att få upp dina nivåer. Viktigast här är det med tillskott av vitamin B12. Järn kan du få i dig mer av genom att tillaga allt i gjutjärnspannor och både järn och folat från att äta mycket spenat. Men du bör överväga att ta tillskott av järntabletter eller gå och göra en injektion av järn ifall du har en vegansk kost eller har för låga värden idag. 

1. https://jamanetwork.com/journals/jamapsychiatry/fullarticle/2751260 och https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=7302523 

2. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/29765219

3. https://www.nimh.nih.gov/health/topics/attention-deficit-hyperactivity-disorder-adhd/index.shtml

4. https://www.nimh.nih.gov/health/topics/autism-spectrum-disorders-asd/index.shtml

5. https://obgyn.onlinelibrary.wiley.com/doi/full/10.1111/1471-0528.14263

6. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3779843/

7. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/9483389

8. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4918713/

9. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/17691592

10. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4270739/

11. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC1540447/

12. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3404215/

13. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5705270/

14. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC1478011/

15. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4379362/

16. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5318550/

17. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3887567/

18. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5207030/

19. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4848685/

20. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/9637947

21. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4237475/)

22. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5015033/

23. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5634456/

24. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK499994/

25. https://lakemedelsboken.se/kapitel/blod/anemier.html

26. https://www.internetmedicin.se/page.aspx?id=258

27. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK499905/

28. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5112924/

29. https://www.nhsinform.scot/illnesses-and-conditions/nutritional/vitamin-b12-or-folate-deficiency-anaemia

30. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC6543499/

31. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/27155295

32. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5133080/

33. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4836595/

34. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3685880/

35. https://www.doktorn.com/artikel/hjälp-vid-riklig-mens

36. https://blodgivning.se/vanliga-fragor/

37. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2730642/

38. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4214798/

39. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3105608/

40. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4179187/

41. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK222309/

42. https://biomedicinskanalytiker.org/2015/07/20/jarnomsattning/

43. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3048577/

44. https://www.lakartidningen.se/Klinik-och-vetenskap/Klinisk-oversikt/2015/03/Jarnbrist-och-jarnbristanemi-ar-globala-halsoproblem/

45. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK441923/

46. https://www.internetmedicin.se/page.aspx?id=318

47. http://www.bristguiden.se/b-vitaminbrist/forsamrat-upptag-av-b-vitamin/

48. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK448065/

49. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5620749/

50. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5995983/

51. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5291238/

52. http://www.bristguiden.se/vardpersonal/b-vitaminbrist/otillrackligt-intag/

53. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/28660890

54. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/19116323

55. https://www.nature.com/articles/ejcn201446.pdf?origin=ppub

56. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/24667752

57. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/22535170

58. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/16197296

59. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/11744340/

60. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/29597190

61. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/27126423

62. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5054613/

63. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5647126/

64. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC1935759/

65. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4209681/

66. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC6200696/

67. https://b-vitamin.se/vitamin-b9-folsyra/allt-om-vitamin-b9-folat-avancerad-text/#Transport

68. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK535377/

69. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC6132377/

70. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4385562/

71. https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/naringsamne/salt-och-mineraler1/jarn/?_t_id=1B2M2Y8AsgTpgAmY7PhCfg%3d%3d&_t_q=j%c3%a4rn&_t_tags=language%3asv%2csiteid%3a67f9c486-281d-4765-ba72-ba3914739e3b&_t_ip=95.195.197.73&_t_hit.id=Livs_Common_Model_PageTypes_ArticlePage/_60dd8997-2362-431c-b8d2-5b99d61d055d_sv&_t_hit.pos=1

72. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5878890/

73. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2581914/

74. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5758256/

75. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2893236/

76. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5188422/

77. https://www.caliberresearch.org/portal/show/vitamin_b12_gprd

78. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3874776/

79. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC1123448/

80. https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/naringsamne/vitaminer-och-antioxidanter/vitamin-b12/?AspxAutoDetectCookieSupport=1

81. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC6611390/

82. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3257642/

83. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/28335526

84. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5788147/

85. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/12486445

86. https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/naringsamne/vitaminer-och-antioxidanter/folat/?_t_id=1B2M2Y8AsgTpgAmY7PhCfg%3d%3d&_t_q=folat&_t_tags=language%3asv%2csiteid%3a67f9c486-281d-4765-ba72-ba3914739e3b&_t_ip=95.195.197.73&_t_hit.id=Livs_Common_Model_PageTypes_ArticlePage/_a0bf8c2d-26a1-4170-ab1b-56152c52800b_sv&_t_hit.pos=1

87. http://www7.slv.se/SokNaringsinnehall

88. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5982441/

89. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5612820/

90. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC6373937/

91. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3257696/

92. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5274660/

93. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/12859709

94. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/23868537

95. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/11601562

96. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/3722654

97. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC6719866/

98. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC6693619/

99. https://fdc.nal.usda.gov/fdc-app.html#/food-details/337751/nutrients

100. https://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/1541-4337.12312

101. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5387034/

102. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3070077/

103. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC6486502/

104. https://www.researchgate.net/publication/228471522_BIOCHEMICAL_AND_PHYSICAL_CRITERIA_OF_SPIRULINA_AFTER_DIFFERENT_DRYING_PROCESSES

105. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/26485478

106. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/20013055

107. https://fdc.nal.usda.gov/fdc-app.html#/food-details/170091/nutrients

108. https://fdc.nal.usda.gov/fdc-app.html#/food-details/170495/nutrients

109. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC6337226/

110. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3939272/

111. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4622286/ 

 

112. Ängla Mantel, Angelica Linden Hirschberg, Olof Stephansson Association of Maternal Eating Disorders With Pregnancy and Neonatal Outcomes,” , JAMA Psychiatry, 20 November 2019, DOI: 10.1001/jamapsychiatry.2019.3664 – https://jamanetwork.com/journals/jamapsychiatry/fullarticle/2755319

113. http://www.lakartidningen.se/Functions/OldArticleView.aspx?articleId=15751

114. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/17015539

115. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3793949/). 

Leave a Reply